månadsarkiv: april 2015

Veckans växt, Marsilea spp. (hirsuta, crinata)

Denna vecka så ska det handla om en växt som jag håller mycket kär. Karaktäristiskt för sådana brukar vara att de är lätta att handskas med, annorlunda på något sätt och utstrålar känslan som jag så många gånger tidigare försökt att beskriva… fantasi-kringelikrokande-mysfaktorbildande-Tim Burton-liknande-känslan… Ja ni fattar väl vid detta laget.

Latinskt namn: Marsilea spp. (hirsuta eller crinata)
Handelsnamn/synonym: Vattenklöver
Ursprung: Asien & Australien
Grupp: Bottentäckare
Ljuskrav: Medium
Co2krav: Medium
Känslighet: Låg

Det finns ca 40st olika Marsilea arter som alla är ganska lika. Den vanligaste inom akvariehobbyn är Marsilea spp. Ni känner kanske den som M.hirsuta eller M.crinata. Det är olika arter, men de är så pass lika att de är svåra att skilja. Enda sättet ska vara att se på deras sk. ”sporocarps”, lättast översatt till spor-frukt som man bara ser under emerst form. Och egentligen så spelar det ju mindre roll vad det är för sort när de ser identiska ut i akvariet. Därav kallas de numera i handeln för Marsilea spp.

Mest känd är Marsilean för sina ovanvattensblad som ser ut som fyrklöver. En liten ”Fun Fact” är att man använder just Marsileans blad som ersättare för riktiga fyrklöver (kan vara svårt att hitta) under firandet av den Irländska ”Saint Patrick´s day”.

Marsilea är egentligen en sorts vattenmossa som växer i grunda vattendrag och fuktiga miljöer i hela världen. Den är mycket vacker och bildar under rätt förutsättningar en tät, mörkgrön matta i akvariet. Bladen som kan ha lite olika form beroende på förutsättningar och art är mörkt gröna. I kruka är Marsilea odlad i emersed form och har långa rangliga stänglar med fyrklöverliknande blad. Sätter man ner den som den är i vattnet kommer den att se silverfärgad ut då bladen inte blir blöta. Detta ändras snart och bladen kommer istället att bli bruna och lossna. För att förhindra detta så bör man klippa av alla bladen innan plantering. Klipp rätt av bara så nära krukan ni kan. Det kommer inte att se så dekorativt ut när ni planterat ner rotstocken med bara en halv centimeters grässtrå stickande upp från sanden. Men den kommer på detta sätt snabbare att sätta nya, undervattensblad.
Marsilea spp. och dess mindre släkting Marsilea angustifolia finns även på kopp och är då In-Vitro-odlad vilket innebär att den kommer med rätt bladform från början. Typisk växt där det är stor fördel att handla In-Vitro.
I akvariet får Marsilea små runda till hjärtformade blad som sitter tätt, en och en eller i par längst stängeln som löper i substratet. Den skjuter nya skott ganska snabbt och bildar en mörkgrön matta med mycket vackra inslag av gult till kopparfärgat i bladen. Det kan vara just den färgskiftningen som gjort att jag fastnat för denna växt. Växten är ganska ”fotogenique” med sina färgskiftningar. Det händer även att växten skjuter iväg ett och annat skott som är lite längre med den karaktäristiska fyrklöverlooken. Detta är särskilt vanligt under sämre ljusförhållanden som kan bli i skuggan av en annan växt eller liknande. Gillar man dem inte så är det bara att kapa av dem. Tillslut så kommer det inga nya, länga blad. Marsilea har också rejäla rötter som klamrar sig fast ordentligt i bottensubstratet vilket gör att den fungerar ganska bra med fiskar som gräver. Kanske kan vara ide att låta växten ta sig innan man stoppar i värsta grävskopan men…

Marsilea är en ganska enkel växt, helt klart en av de enklaste, låga bottentäckarna. Det går att ha den i ett vanligt akvarium med lite lägre ljusförhållande och ändå få en matta. Det tar lite längre tid bara än vad det tar i ett ”High Tec”. Co2 är heller inget måste, men det ger en tätare växt snabbare. Inga typiska symptom på näringsbrister mer än att den stannar upp i växandet om det är något som saknas.

När det är dags att ta fram saxen så är det ”no mercy” som gäller. Det är bara att klippa hej vilt. Varje eget skott blir en ny planta så att vertikalskära den med en rakbladskniv är utmärkt för att skynda på spridningen. Plantera ner det ni klipper bort, allt med rötter växer. Och allt som inte har rötter, får rötter =)

Använd den i små eller stora burkar, med eller utan co2, fiskar, räkor mm… Funkar till allt och gör sig också till allt. Testa den med fördel i ditt terrarium om du har ett, den funkar fint där med.

Vill ni läsa mer om Marsilean och andra bottentäckare så rekommenderar jag detta blogginlägg där jag väldigt ytligt tar upp de vanligaste bottentäckande växterna.
http://blogg.djurmagazinet.se/bottentackare/

Google bildsök: http://bit.ly/1IASW1b

Länk till Tropica: http://bit.ly/1bZroIH

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:

http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4x

Förstå växterna – Olika sorters växter

Man brukar dela in växterna i 8 olika grupper baserat på deras utseende, hur de växter, och hur de förökar sig. Jag ska kort gå igenom de olika sorterna och kort förklara vad de har för kännetecken.

Flytväxter.

Ex Lemna, Pistia och Azolla.

Växter som flyter fritt på ytan, dessa kan ge skugga åt växter och fiskar som inte föredrar starkt ljus. Oftast ljuskrävande, men detta är inget problem då de ligger så pass nära ljuskällan.

Stängelväxter/Stjälkväxter.

31100027

Olika sorters stängelväxter

 

Ex Ceratophyllum, Hygrophila och Rotala.

Växter där bladen sitter på en stängel, antingen omväxlat, mitt emot varandra eller i kransar. Dessa växter har oftast en ganska stor skillnad på bladen om de vuxit ovan eller under vattnet. Växterna i denna grupp lämpar sig oftast till de bakre eller mellersta delarna i akvariet. De är ofta snabbväxande och måste därför trimmas ofta.

Rosettväxter.

 

Växter i denna grupp utvecklar bladen från en komprimerad stjälk längst ned på plantan. Man brukar dela upp denna grupp i ytterligare tre grupper.

Rosettväxt med lök.

Växter som t.ex Crinum utvecklar en bas likt en lök där växten förvarar näringen. Löken får en bottenplatta där rötterna skjuter ut från.

Rosettväxt med rotstock.

Växter som Anubias, Cryptocoryne och majoriteten av Echinodorus–arterna har en vertikal stjälk som kallas för rotstock. Den kan löpa ovan sanden eller vara helt begravd. Längst rotstocken bildas flera nya individuella plantor.

Rosettväxt med knöl

31100005

A.madagascariensis med knöl

 

Släkten som Nymphea och Aponogeton utvecklar en knöl i substratet där plantan kan lagra näring. Knölen skiljer sig från löken genom att den saknar bottenplatta.

Epifytiska växter

at_CRW_6717

Microsorum växer gärna på en rot

 

Taxiphyllum barbieri (javamossa), Bolbitis heudelotii och Microsorum pteropus (javaormbunke) växer oftast på en trädrot eller sten i sin naturliga miljö. De har små fötter som håller dem fast. I akvarium ska dessa därför fästas på stenar eller rötter. Planteras de i finkornigt (tätt) substrat kan rötterna kvävas och växten dör.

Krypande växter

jeuf0010

Glossostigma är en typsik bottentäckare

 

Bästa exempel på krypande växter är Glossostigma och Lilaeopsis. De har en slank vertikal stjälk där bladen sitter mitt emot varandra eller alternerande. Dessa kallas i vardagsspråk för marktäckare eller bottentäckare.

(Vill du läsa mer om bottentäckare kolla in DENNA länken)

Arter som Echinodorus tenellus och Eleocharis acicularis hör egentligen inte hit även om de oftast klassas som marktäckare då de lätt skjuter mycket sidoskott.

 

Vill du läsa mer om växter? Följ länken nedan för att se alla (publicerade) inlägg i denna artikelserien.

http://blogg.djurmagazinet.se/category/forsta-vaxterna/