Kategoriarkiv: näring

Nedräkningen har börjat… #AE

  

En dipp i Buce-karet

_MG_3424-1

Buce-karet, F.d. ”Kontorsburken” i skrivande stund, efter vattenbyte och kraftig ansning av blad attackerade av alger…

För några veckor sedan tog jag hem min kontorsburk och ställde den där det högra karet stod innan. Det är ett akvarium som jag mest haft för att förvara min Bucephalandraarter i. Bucephalandra är en grupp växter där de flesta är relativt lätta. Lite näring och co2 så trivs de bra. Och tanken var aldrig att detta skulle bli någon set-up att fundera över.

Och det har jag inte gjort heller. Jag har haft full fokus när det kommer till akvaribiten på mitt vänstra akvarium. tagit lite extra hand om det i ca 2 veckor för att fota det till AGA-tävlingen som jag skickade in i helgen som var. (Mer om detta kommer senare).
Nu när det var över så såg jag till min förskräckelse att det inte alls var så bra i Buce-burken längre. Allmänt hängigt, lite alger här å där och flera av Buce-arterna som tappat rejält. Jag vet inte om det kan vara en omställning som kan klassas som normal eller om det är något de helt enkelt inte gillar.
Jag har använt PMDD efter två vattenbyten, men varit ganska försiktig med det då jag vet att det kan slå bakut. Innan körde jag bara Tropica, så jag återgår till det i denna burken nu igen.

_MG_3427-1

Allmänt trälig look nuförtiden. Dags att sköta sig och kanske fixa lite mer räkor som kan käka upp algerna.

 

Eller kan det vara ljuset? De är vana vid 4x24w T5 av samma sort som de får nu (och samma mängd) men fick 3h MH-ljus mitt på dagen innan. Kanske får ta ned MHn från vinden och sätta upp den här… Borde inte vara ljuset dock, de är inte alls så ljuskänsliga, snarare tvärt om.

_MG_3425-1

Inte så mycket kvar av mina käraste… Såhär fina var de i somras: http://blogg.djurmagazinet.se/catherine-sp-mini/

Alla andra parametrar är precis som innan. Kan inte se vad det kan vara som drar ner dem.
Vi håller tummarna för att det är en omställning och att nya blad kommer snart!

I veckan så ska jag byta ut pumpen till detta karet mot EHEIMs nya PRO4-serie. Ska bli kul att se vad som är nytt! =)
Recension på detta kommer under veckan.

 

Frågor om ”flytande co2” och ljus.

Det var ett tag sedan, men nu är det dags att ta upp en av läsarnas frågor. jag gör en ny kategori som heter ”Frågor & svar” där jag kan samla alla under.

Hej jag likade din sida för några månader sen. Jag och min tjej fick ett akvarium av våran granne för 3 månader sen. Vi blev helt frälsta, speciellt i växter och aquascaping. Nu har vi köpt ett nytt kar för några veckor sedan. Vi har även fått tag i ett aqua medic ramp. 6*39W T5. Kanske lite overkill men vi fick den billigt av en vän. Detta ska bli vårt första riktiga växtkar, det är 120*40*50 (240L). Nu till mina frågor:

1. Vilka ljusrör ska vi ha? Ska vi använda alla 6 st? Läste någonstans att en riktlinje är 0,5 W per liter. Såfall behöver vi bara använda 4 rör.

2. Vi använder just nu PMDD och easycarbo. Tycker du att det värt att investera i ett riktigt CO2 system. Jag hade kunnat tänka mig att lägga ut pengarna, men hur länge räcker en tub till ett så stort kar? Vill inte köpa nya tuber varje månad. Vad är skillnaden mellan flytande CO2?’ hoppas du orkar svara på frågorna till två nybörjare

mvh daniel & embla

  

Svar:
Hej David och Embla

Kul att ni funnit er väg in i hobbyn och att ni tycks inspireras av det jag gör. Många som inte tänkt tanken att börja med akvarium som hobby tycker ändå att just Aquascaping och riktiga växtkar är vackra och inspirerande. Som med allt annat så finns det olika sätt att uppnå mål med även inom detta. Mycket handlar om vilken nivå man vill lägga sig på. Hur avancerat man vill ha det, vilken budget man har och hur snabbt man vill ha resultat.
Jag utgår från att ni är nybörjare inom detta och att ni vill starta på en stabil nivå där ni kan se ett fint resultat utan att ägna allt för mycket tid och pengar. Sen kan ni alltid utveckla från det.

1. Ljus är den absolut viktigaste faktorn i ett växtakvarium. Det är ljuset som sätter nivån för allt annat och därför bra att tänka igenom.
Om vi tar mängden ljus först. Du har ett kar som är 50cm högt på 240 liter. Till det så kan du som max få ut 234 w fördelat på 6 T5 rör. Det är precis som du skriver lätt överflödigt. Även om det nu skulle fungera så är det kanske inte det lättaste att börja med. Fördelen är att du längre fram kan välja att köra alla 6 rör en timma eller två mitt i belysningsperioden. Men vi håller oss från det idag tror jag.
4 x 39 watt blir 154 w vilket jag tror blir alldeles perfekt att börja med. Rejält med kräm men inte så att det blir svårt att kontrollera. Du kan komplettera med reflektorer om du inte redan har det. Det ger mer kräm utan att förbruka mer energi.
Det finns en uppsjö av lysrör som är bra. Det viktigaste är att du köper rör som är avsedda för akvariebruk och att du byter dem efter ca 18 månader. Jag skulle nog säga att du ska ha 3st Aquastar och 1st Grolux, bägge från Sylvania. Det blir en bra kombo som är svårslagen, och de är lätta att få tag på. Sätt groluxet i någon av de mellersta platserna.

2. JA, det är värt att köpa en riktig co2-anläggning. Det kan verka som en dyr investering från början men det betalar sig snabbt. Att använda kolersättningsmedel i flytande form blir ganska fort en stor kostnad till så pass stort akvarium. I slutändan så kommer du tjäna på att ha en trycksatt anläggning, både i pengar och glädje.
Hur länge räcker en tub? Jadu, den ständiga frågan. Det är inte så lätt att svara på. Det är ungefär som att svara på hur länge en liter Coca Cola räcker, eller hur många gubbar man kan rita med en kulspetspenna. =)
Det beror på massor olika faktorer. Dels hur mycket co2 du vill ha i karet, men också ytcirkulation, antal växter, hur mycket ljus, antal fiskar, vilken näring och hur mycket etc etc etc.
Men, det finns ju naturligtvis ungefärliga riktlinjer att gå på.
Det gjordes en undersökning på Plantswap.se för många år sedan där ett stort antal (ca 50st) växtakvarister antecknade sin co2-förbrukning. Jag hittar den inte nu utan skulle länka den isf. ska se om jag kan hitta den.
EDIT (Tack Hawkse, http://www.plantswap.se/diverse/co2/sum.php)
Det var stora kar, små kar, mycket växter, lite cirkulation, lagom ljus, veckovis vattenbyte och det motsatta. Ja, du fattar, väldigt olika förutsättningar för hur mycket gas som går åt.
Enligt detta testet så går det åt 12 gram co2 per 100L akvarium per dygn. Att ta i hänsyn är att det varierade ganska mycket. Om jag minns rätt så hade den med lägst förbrukning strax under 2 gram per dygn och 100L och den som hade mest låg uppåt 35 gram.
Jag skulle säga att 12 gram är ganska högt och att 6-8 gram är mer rimligt. Men om man då räknar på 10 gram så är det enkelt och man har lagt sig mitt mellan.
Om du köper en anläggning med en 2kg-tub så räcker den till ditt 240-litersakvarium i 83 dagar.
Det kostar ca 2-300kr att fylla tuben skulle jag gissa på.

HappyCarbo, EasyCarbo, Seachem excel etc. har alla samma funktion. De fungerar mycket bra och ger en näst intill lik effekt som riktig co2 ger. Även om resultatet är ganska likt så är det en helt annan sak.
Kolersättningsmedlen som de kallas har ett verksamt ämne som i själva verket är ett typ av nervgift som heter gultaraldehyde. Detta är alltså ingen direkt källa till kol för plantorna utan ett ämne som dödar/fräter bort den absolut yttersta beläggningen på bladen som gör att växterna kan ta åt sig co2n som redan finns i vattnet. Det är därför man måste dosera den var dag, den är för ”giftig” för fiskar och annat för att kunna hälla i en veckodos.
Men, den ger ett bra resultat och ska inte vara skadlig om man använder den efter rekommenderad dos.

Hoppas du fick svar på dina frågor.
/Christian

Lite bilder från senaste scapen.

Nu har det gått en vecka sedan jag startade upp den vänstra tvillingburken på nytt.
Det vanliga som händer första veckan har även hänt denna gången. Crypton har smält lite, Marsilean har gett upp de gamla bladen för nya friska, Rötterna har slemmat ner och det är lite allmänt bösigt i karet.
Man ska alltid vänta ett tag med fiskar så att filtret och vattnet mognar. Jag har fördelen med att ha ett annat akvarium att ta vatten från för att påskynda processen. Jag använde även denna gången ett bakteriepulver från JBL. (Läs mer här)
Jag har kört utan näring och med halva ljusstyrkan under veckan. Men nu är det dags att köra på för fullt.
Här kommer lite bilder som får representera den första veckan i ett nystartat akvarium!

uppdatering av tvillingburkarna

Plötsligt händer det. Under helgen som var så tog jag tjuren i hornen och rev ur det  vänstra karet. Det har länge, säkert ett år minst fått gå på halvfart som artbank åt mina Bucephalandror mm. Scapen i sig som var där i blev aldrig så lyckad, den blev aldrig riktigt som jag tänkt. Men det växte iof bra och var ganska problemfritt i övrigt, och därför har det fått tuffa på.

Jag har varit osäker på hur jag ska göra i det och därför har det dragit ut på det. Men, nu har jag fått lite nytändning och kollat igenom mina sparade bilder i min inspirationsbank (en sådan har nu väl?) och kommit fram till några saker som jag vill prova på.

Här kommer bilderna som jag valt ut (det är inte jag som tagit bilderna eller gjort scapen):

Foto 2015-01-11 22 44 13Detta är väl vad man kalla själva huvud-iden. Det speciella med denna scapen som jag ska försöka att ta efter är att den är så hög i bakkant att det går upp till ytan, och även grottan i bakkant. Det kommer bli en utmaning att få soilen att ligga så sluttande, jag har lite olika ideer om hur det ska funka men vet inte säkert vad som är det bästa. Jag gillar även den lugna och dova stämningen i bilden.
2014-08-11 16.00.51

Från denna scapen så ska jag se om jag kan ta med rötterna som ligger lite ovanför botten. Jag tänker att jag kanske ska försöka använda mig av riktiga rötter från naturen för att få smala snärjiga pinnar som letar sig fram.

Följande tre bilder visar alla bra exempel på hur man kan bygga på höjden. Jag tänker mig att vänster sida i framkant ska ha en brant ”sak” framför den sluttande botten med ganska kraftig tillväxt i ovankant. Jag vet inte om jag ska använda en sten eller en rot klädd i mossa för detta. Får se vad jag har som kan passa. Den kommer att placeras en fjärdedel in i karet från vänster kant och kanske bara 5-8 cm från framrutan. Lite i vägen för det som är bakom, där jag tänkte att min grotta (som på första bilden) ska vara.
2014-11-10 22.50.37 Foto 2015-01-05 23 47 51Foto 2015-02-28 21 35 08

 

För att få till sluttningen kommer jag bygga med lavasten (som inte ska synas sen) och JBL´s Volcano mineral som ”sätter” sig väldigt bra och som förhoppningsvis kommer att hålla soilen på plats. Eftersom typ halva karet kommer att fyllas med bottenmaterial så kommer det gå åt en hel del.

_MG_4949Jag har inte testat JBL´s produkter från deras nya Pro Scape-serie än så det ska bli kul att se hur det fungerar. Jag kommer att använda deras soil och Volcano powder också. Volcano powder är en mineral och mikronäringsrikt pulver som man strör ett tunt lager av under soilen. Den skyndar på bakteriefloran i botten och förser växterna med massor av godis.
Läs mer om JBL och deras Pro Scape här.

Jag har också passat på att testa några för den svenska marknaden helt nya LED-armaturer som jag har hört mycket bra om. Tillverkaren heter Econlux och denna serien heter Solar stinger. Jag har valt två stycken armaturer på vardera 46w vilket ger mig totalt 92w på 96 liter. Det borde vara mer än nog och jag är lite rädd att det kanske blir svårkontrollerat.

IMG_5955.JPG IMG_5956.JPG IMG_5957.JPGDessa armaturer kommer att komma ut på marknaden i Sverige inom ca en månad. Då har jag också hunnit få en uppfattning om hur de presterar. Det kommer även finnas en enhet till dem där man kan dimma dem mm från mobilapp. Ska skaffa en sådan så att jag kan justera ner ljuset lite tror jag.
Läs mer om Econlux och hela deras sortiment här.

Jag bjussar även på en snabb uppdatering från det högra karet som nu får husa alla de växter som jag inte ville göra mig av med när jag rev det vänstra. Det är mest Bucephalandra-arter som jag sparat. Det blev ganska trångt och rörigt i det karet nu. Det får agera artbank medan jag startar upp den vänstra burken, sen ska jag göra om det också lagom till hösten.

Så här ser det ut idag.
_MG_4960 _MG_4968

 

Ny näringsregim

Efter en veckas semester på Kap Verde så är jag tillbaka i kalla Sverige igen. Karen har fått klara sig i 8 dagar utan extra näring eller mat till fiskarna. Detta är ingen problem när det inte rör sig om längre tid än så. Jag har matat lite extra till fiskarna nån dag innan. Inte då mer mat på en gång, vilket inte hjälper, utan fler gånger. Då får de lite extra ”hull” och klarar sig fint.

Och eftersom bägge burkarna är i ganska dåligt skick, eller ja, de är inte på topp i alla fall så är det verkligen inga problem att åka iväg ett tag utan att det blir någon katastrof.

Till saken…

jag har blandat en ny batch med PMDD. Denna gången har jag gjort några små justeringar och vill mest printa ner det så att jag har receptet för framtiden.

  • 12 tsk Kno3
  • 1,1 tsk kh2po4
  • 22 tsk k2so4
  • 15 tsk Mgso4
  • 5 tsk NutriSi
  • 5 tsk CaCl2

Jag mortlade CaCl2 och Mgso4 så att de blir pulver. Mortlade även Kh2Po4 och NutriSi ihop med lite av de andra ämnena för att få det rejält blandat.

Detta torrdoserar (pulver rätt i karet) jag med 6,5 krm / 100L vilket ger en ”fulldos”. Jag tillsätter även annan micronäring i flytande form, just nu kör jag på Tropicas. ca 7ml / 100L.

Som bloggare så är det hög tid att jag bjuder på en ”selfie”. =)

 

 

IMG_5704.JPG

Utredning av näringsbrister

Näringsbrister hos växter är ganska vanligt. Ibland är de värre och måste kanske åtgärdas, ibland är de inte så farliga men kan vara bra att veta om och ibland är de kanske till och med där av avsikt. Det senare kan vara för att få fram mer röda färger etc. inför fotande för tävling.

Genom att läsa av bristerna på växterna kan man reda ut vilka ämnen som saknas. Vissa arter kan ta t.ex. kväve från gamla blad vilket resulterar i hål eller andra symptom på dessa. Andra har inte den förmågan och då visar sig bristerna istället på de nya bladen. En del brister som t.ex. bleka toppar eller skruvade blad kan vara ganska lätta att identifiera medan andra är svårare.

Det kluriga med detta är att ämnena är beroende av varandra och även av andra faktorer som ljus mm. Det vill säga att du kan få järnbrister på växterna, trots att du ligger på bra nivåer. Det kan då bero på t.ex. dålig belysning. Växten kan inte plocka upp näringen ur vattnet trots att den finns där och det visar sig i skador eller liknande.

Exempel:
Växten visar symtom i de äldre bladen vilket tyder på att det är brist på näring A trots att vattnet innehåller mer än nog av näring A. Det kan då vara så att växten behöver tillräckligt av näring B för att kunna tillgodose sig av näring A. Det är alltså mer av näring B vi behöver tillföra i vattnet för att symtomen ska upphöra.

verkar det rörigt? Det är lite rörigt så det är inte så konstigt.
Vi kan konstatera att detta inte är något för nybörjaren, så om du tycker att detta är lite mer än du mäktar med så kan du sluta läsa nu och återkomma när du känner dig redo. =)

Anledningen till detta inlägg var främst för att länka vidare till ett beslutsträd för näringsbrister hos akvarieväxter som jag brukar plocka fram när jag tycker att det behövs. Jag hittade det inte längre på nätet vilket är synd. Alla gamla länkar verkade vara borta och det verkade omöjligt att komma vidare.
Men jag hade med detta i en gammal föreläsning om akvarieväxter som jag gjort för länge sedan och där fanns faktiskt länkarna kvar.

Denna länk låg tidigare på Daniel Larssons (Defdac) blog defblog.se och kommer från början från Hjortgatanszoo tror jag. Både Hjortgatanszoo och Defdac är minst sagt lite av legender och har bidragit till mycket inom den svenska växtakvariehistorien.
Jag försöker inte roffa åt mig nån credit för detta beslutsträdet. Jag vill bara att det ska finnas kvar för de som behöver det. Hoppas ingen misstycker.

Håll tillgodo:

Beslutsträd för näringsbrister av Greger Lindstrand

Identifiera och bestäm dig för något av nedanstående påståenden. Klicka på den länken så förs du vidare i beslutsträdet. Fortsätt så tills din näringsbrist är identifierad.

Använd din browser’s bakåtikon för att återvända till de tidigare sidorna eller klicka på rubriken till vänster igen.

1. Växten är en dicot. 

2. Växten är en monocot.

Förklaring till termer som används på dessa sidor:

Cotyledon = Det första bladet på en groddplanta.
Dicot = Dicot är en förkortning av dicotyledon.
Groddplantan har två blad som spirar samtidigt.
Har blomdelar i grupper om 4 eller 5 och förgrenande nerver i bladen.

Monocot = Monocot är en förkortning av monocotyledon. Groddplantan har endast ett blad. Har blomdelar i grupper om 3 (sällan fler) och linjära nerver. Gräs, orchider och liljor är monocotyledons.

Kloros = Fläckig gulfärgning, gulfärgning
Mellanvenskloros = Det blir gult mellan nerverna på växten Nekros = Lokal cell och vävnadsdöd

Rosett = Tufsar av abnormt små blad eller skott (bladförtätning)

Exempel på Dicots:

Ludwigia (Onagraceae familjen)
Bacopa, Glossostigma, Gratiola, Hemiantus, Hydrotriche, Limnophila, Micranthemum (Scrophulariaceae familjen)
Hemigraphis, Hygrophila, (Acanthaceae familjen)
Myriophyllum, Proserpinaca (Haloragaceae familjen)
Didiplis, Nesaea, Rotala (Lythraceae familjen)
Barclaya, Nuphar, Nymphaea (Nymphaeaceae familjen)
Cabomba (Cabombaceae familjen)

Exempel på monocots:

Acorus (Acoraceae familjen)
Cryptocoryne, Pistia, Anubias, Elocharis, Dracaena, Spathiphyllum, Syngonium (Araceae familjen) Alisma, Echinodorus, Hydrocleis, Sagittaria, (Alismataceae familjen)
Blyxa, Egeria, Elodea, Hydrilla, Hydrocharis, Limnobium, Najas, Ottelia, Vallisneria (Hydrocharitaceae familjen)
Potamogetonaceae (Potamogetonaceae familjen)
Crinum (Amaryllidaceae familjen)
Pontederia, Eichhornia, Pontederia, Heteranthera, Zosterella (Pontederiaceae familjen)
Sparganium, Typha (Typhaceae familjen). 

PMDD efter gammalt recept.

De senaste åren har jag använt Tropicas gödningsserie. Den är enkel att använda och mycket bra.

Men nu har jag tänkt att jag ska köra på PMDD igen. Till min glädje hittade jag ett gammalt recept som jag körde på länge med gott resultat.

Jag börjar med den blandningen så får vi se om det kan behöva justeras längre fram.

Här är receptet från min gamla blogg (kolla gärna i arkivet på den, det finns mycket kul där).

http://bramstnk.blogspot.se/2011/03/naringsregim.html

Hemma igen…

 

Jaha, då var man hemma igen i det som kallas sommarsverige då. 12 grader kallt och regn var det när vi landade på Säve flygplats igår…

jag har varit på Sardinien i 7 dagar. 28-30 grader i luften och kristallklart vatten. Perfekt skulle man kunna säga. =)

 

Innan jag åkte så bytte jag vatten på karen och matade lite extra i några dagar innan. Jag doserade dubbel dos gödning och ökade belysningstiden med en timma!

Ja, ni tänker rätt, det låter knäppt även i mina öron… Men saken är den att jag haft lite problem med Cyanobakterier (blågröna alger) i den högra burken en längre tid, även en del sammetsalger och toffsalger finns i den burken. Och jag tycker inte riktigt att det tagit sig ordentligt. Micranthemum Monte Carlo som jag har som bottentäckare i den burken har inte växt ihop helt, trots att det gått mycket längre tid än vad som ska behövas. Den och H. sp ’Japan’ (som också växt sakta) har varit bleka i topparna och växt sakta som få.

Att göra tvärt mot vad man annars gör när man lämnar sina kar en vecka var ett sorts test för att se om det skulle vända. Att symtomen berott på näringsbrister behövs ingen raketforskare för att reda ut. Så att öka näringsdosen något var ganska självklart. Men även att öka belysningstiden kan bidra till att växterna kickar igång bättre och att man får mindre problem med algerna.

bild 1

Bägge burkarna efter hemkomst. Jag hade dragit ner persiennerna och även täckt frontrutorna med vit plexi under de dagarna jag var borta. I vanliga fall orkar jag inte att hissa upp och ner dem varje dag, men då får jag också in en hel del ströljus i karen som är en direkt orsak till sammets och andra alger.

bild 2

Högra burken har fortfarande en del cyano kvar längst med framkanten, inte mer än när jag lämnade, men inte mindre heller… Men, till min lycka har det vuxit till sig rejält. Botten är i stort sett täckt och det blir till att ta fram saxen. Hydrocotylen hade spritt sig också, och man såg på bladen att det var kraftiga, stora och friska. Tillskillnad från de bladen som varit innan, bleka och bräckliga.

bild 3

Så mycket som det vuxit denna veckan har det inte gjort på nästan hela tiden under denna set upen. bild 4

 

Den vänstra karet var också ganska happy. Det är ingen scape direkt utan mer en växtbank som jag låter växa på så länge. Jag har lite idéer till detta men det får vänta tills efter semestern. Då ska jag styra upp nått nice! =)

 

Så vad är då summan av detta…? Att jag ska öka gödningen är ju självklart. Men också att man kanske inte ska vara så rädd för att lämna karen en vecka eller två utan uppsyn. De flesta gånger jag har varit ute och rest så har jag minskat ljuset och näringen. Kanske använt foderautomater och gödningsdoserare för att försöka hålla jämna nivåer. Visst har det funkat ganska bra. Men det har också funnits en del ärr kvar ett tag efter en semester.

Denna gången gjorde jag tvärt om och kom hem till akvarium som såg bättre ut än när jag åkte!

Vad har ni för tips på hur man ska förbereda karen inför semester?

Tackla algerna

Lite alger får man alltid, och de behöver inte vara ett jättebesvär. Ibland tycker jag till och med att de är riktigt snygga!.

Ja, då var det väl officiellt sommar igen då!

Med sommar kommer sol, och med sol kommer alger… Ja, vi vet ju alla att direkt solsken inte är något att föredra på sitt akvarium. Men faktum är att även om akvariet inte träffas av direkta solstrålar så påverkas det av den ljusare årstiden. Nästan alla upplever att de har större problem med alger under sommarhalvåret än vinterhalvåret.

Så hur ska vi tackla detta på ett bra sätt? Här kommer det fem bra tips hur du kan förbättra ljus- alg-problemen:

1. Tidur

Ljuskällan ska vara kopplad till tidur så att man kan kontrollera antalljustimmar på ett enkelt sätt. en kvart mer eller mindre kan vara ”droppen…”. Att tända när man vaknar och släcka när man lägger sig är en dålig taktik. Mellan 6 och 10 timmar är oftast en lagom lång belysningsperod.

2. Belysning som är avsedd för akvarium

Använd bara ljuskällor som är speciellt anpassade för att använda i akvarium. Andra ljuskällor kan verka bra men innehåller oftast en hel del ljus som gynnar algtillväxten på ett eller annat sätt.

3. Byt ut ljuskällan med jämna mellanrum

Det måsta vara en bra och fräsch ljuskälla. Det är olika lång effekt på olika ljuskällor. Hör efter i er butik hur ofta ni bör byta. Lysrör som ändå är det vanligaste byter man efter 12-18 månader även om de fortfarande brinner. Mycket av det ”bra” ljuset har då förbrukats och man får oftast problem med alger. Ett litet tips är att skriva upp när man bytt ljuskällan så man har koll på när det är dags att byte igen.

3. Kontrollera direkt solljus men även ströljus.

Kontrollera infallande ljus. Direkt solsken är som sagt inte bra. Men ett ljust rum kan också ställa till problem. Kontrollera det med persienner eller täck över akvariet när ni inte är hemma. Detta kan göra stor skillnad.

4. Rätt mängd ljus

Det är inta bara hur lång tid som akvariet får ljus som är viktigt utan också hur mycket ljus det får under de tända timmarna. En myt är att mycket ljus går hand i hand med mycket alger. Men så behöver det inte vara. Så länge det är ett bra ljus så kan man kräma på ganska mycket. Faktum är att jag tror att för lite ljus oftast är en orsak till alger. Då får inte växterna tillräckligt med ljus för att växa och har svårt att hålla konkurrens om näringsämnena med algerna.

5. Allt annat

Som med det mesta så är det ju inte bara ljuset som spelar in på hur akvariet ser ut och beter sig. Mycket ljus kräver också i regel mer växter och mer växtgödning. Har man lite mindre ljus så ska man kanske hålla igen lite på näringen så att ingen parameter blir för hög. Detta är naturligtvis inte det lättaste, och det är svårt att ge några siffror på vad som faktiskt funkar. Man får helt enkelt prova sig fram till en lagom nivå som passar just sitt akvarium!