Kategoriarkiv: artbeskrivning

Bucephalandra – En fascinerande växt.

Ok, jag vet att jag tjatar en hel del om mina Bucephalandror. Men det är liksom det som gäller för mig nu för tiden.

Jag får en del frågor om dem så jag tänkte jag skulle ta upp lite info. Följande text är baserad på min egen erfarenhet eller sådant jag fått förklarat för mig.

Introduktion
Bucephalandra (hädanefter även ”B” i texten) är en ganska ny växt inom hobbyn. Så vitt jag vet så kommer alla arter från östra Asien – Thailand, Indonesien och Papua nya Guinea.
De är relativt enkla växter som klarar ganska stor vidd inom de olika parametrarna. De trivs i ganska dunkel belysning men även i mycket ljus. Man ska dock vara försiktig med att ha dem i för kallt vatten, under 20 grader klarar de flesta inte. De flesta arter klarar som andra växter uppåt 28 grader utan problem. De vill inte heller ha för hårt vatten (helst ej över 10dkH) men klarar hur mjukt som helst.  pH kan vara ganska brett, mellan 5 och 7,5 ca.
Alla B. är epifyter. Det betyder att de gärna växter på rötter eller stenar i ditt akvarium och att de kommer att växa fast om du planterar dem så. Många B. klarar även av att bli planterade i bottensubstratet, lite beroende på vad du har för botten, och vilken sorts B. det är så kan det till och med vara att föredra.

Varför så populära?
Bucephaladror har trots sin korta tid inom hobbyn blivit riktigt populära. Det finns flera stora facebooksidor och forum speciellt tillägnade just denna växt och det finns absolut utrymme för ordet ”bucephalandra-nörd”!
Vad är det då som gör att akvarister världen över fastnar för just detta växtsläkte?
Min gissning är att de för det första är mycket vackra, tåliga och enkla. Men sen hjälper det nog till att de är så pass ovanliga och svåra att få tag på.

Men de kostar ju en mindre förmögenhet!
Jupp, så är det. Bucephalandra är en mycket dyr växt. Även på marknader i ursprungsländerna så går de loss på några tjugor (vilket är sjukt mycket för en akvarieväxt i ex, Thailand) uppåt 5-600kr för ett skott. De få ställen som odlar B. i Europa måste ta ut ganska saftiga summor för en kruka då de växer extremt sakta och tar därför upp stor plats en lång tid i växthusen. Den enda arten jag vet finns hos odlare/producenter i Europa är Bucephalandra motleyana sp. ’Bukit kelam’ och det är hos de Italienska producenterna ”Anubias”. Jag tror att danska Tropica gjort ett försök med denna också, men då under ett annat namn. Den finns inte på deras lista idag i alla fall så jag antar att de släppt detta, säkert på grund av kostnaden. En kruka slutar på ungefär 3-400:- i zoobutiken.

Bucephalandra motleyana sp. 'Bukit kelam'

Bucephalandra motleyana sp. ’Bukit kelam’

Jag känner en kille i Thailand som ska skicka till mig, funkar det?
Jag är inte säker på denna punkt. Så rätta mig gärna om du vet bättre. Men jag är säker på att man ska vara försiktig. Att skicka med post i kuvert eller paket från Asien borde till en början vara ganska problematiskt att få växten att överleva. Det är förmodligen ganska stora temperaturskillnader under en sådan resa och det är en lång resa. Sen skannas all post efter droger, smuggling av djur mm. Jag tror att all post som innehåller organiskt material som inte är deklarerad tas omhand av och kommer aldrig fram till mottagaren. Man behöver nämligen vissa papper på vad man importerar och hur mycket (se länk till Jordbruksverket längre ner). Papper som inte är aktuellt på grund av kostnaden att skaffa om man bara ska handla för eget bruk eller ta hem ett dussin plantor att dela med polarna.

Bilder från en butik som specialiserat sig på Bucephalandra på en fiskmarknad i Bankok, Thailand. Priserna kunde variera från 40-50kr, uppåt flera hundra för bara ett skott.

Att plocka med sig i väskan då?
Ja, det är samma regler som gäller här. Men detta är nog säkrare för växten i alla fall. Lägg dem i den incheckade väskan och håll tummarna att ingen märker. Om de hittar det i tullen så kan det bli ganska dryga böter. Jag har även hört att vissa av arterna är typ fridlysta, och då kan det nog bli värre än böter också.
Så, jag avråder från detta och tar inget ansvar för vad som kan hända om ni skulle få för er att försöka. Alla växter jag importerat har jag tagit den ”riktiga” vägen med certifikat. Handla inom Europa isf, det är enklare och inte lika strikt.
Mer info på Jordbruksverket.

Ok, jag har fixat några skott, hur ska jag ta hand om dem?
Bucephalandra är som sagt en ganska tålig växt. Har de tagit stryk i frakten så är det oftast ingen fara. Det du behöver är bara en bit rotstock för att de ska ta sig, så det gör inte så mycket att de tappat bladen eller brutits. Fäst skotten på en liten sten eller rot. Du fäster dem enklast med hjälp av plastklädd ståltråd (sån som finns på blomsterhandeln) eller små buntband. Använd helst inte fiskelina eller annan tunnare tråd då dessa lätt kan strypa rötterna. Rötterna på B. är mycket mjukare än på ex. Anubias och Microsorum som klarar tunnare lina också.
Om du vill vara säker på att du får någon av skotten att trivas så kan jag rekommendera att placera ut dem på olika ställen i karet. Plantera några på sten, några på rot, någon i substratet, skugga, ljust etc. Ja, du fattar grejen?!
Det är nämligen så att de verkar trivas lite olika på olika platser, vilket kanske inte är så konstigt =).
Om du har många arter kan det vara bra att märka upp dem då de kan vara mycket lika och svåra att skilja åt annars. De kan också ändra utseende allt eftersom, beroende på näringsnivåer mm. Jag använder mig av en tunn plast som jag trycker ett visst antal hål i som jag sedan sätter fast med växten. Sen har jag en lista vid sidan av där jag kan läsa av vad ex. 5 hål är för art. Först använde jag märkpenna, men det försvann efter ett tag, eller så blev det alger på den vita lappen så det inte syntes. Hål eller liknande system är då bättre.


Eftersom de växer så sakta så är det lätt att det kommer alger på bladen. Speciellt toffsalger gillar att sitta på kanten av dess blad. Du kan behandla dessa på samma sätt som man kan göra med ex. Anubias som ofta får samma algproblem. Doppa dem i olika medel eller bada dem i blandning av vatten och ex. klorin eller kolersättningsmedel, typ Happy Carbo.
Googla på det för mer information.

Men näring då? Det ska väl inte behövas om de är så tåliga?
Som alla växter så behöver även B. näring, co2 och ljus för att överleva. De är inte känsliga, men de visar ganska snabbt näringsbrister, bladen blir bleka, fulla med hål eller supersköra. Co2 och lite mer ljus ökar naturligtvis tillväxten, men de är inte nödvändiga för att ha fina B. Jag har dock aldrig kört B. utan co2. Men du behöver tillföra en mikronäring som minst för att de ska hållas glada. Använder du co2 så ska du också använda en makronäring.

Så, har du ett akvarium där andra växter trivs så är det bara att stoppa ner dem. De kommer att älska det, och du kommer att älska dem!

Mina Bucephalandror:
Nedan följer en förteckning på de arter som jag har. Namnen på dem är inte alla 100% riktiga då jag inte fått kompletta namn från säljaren.


Bucephalandra motleyana sp. ’Bukit kelam’ – Första B jag hade, fick dem från Italien.

 

Bucephalandra skeleton king – Lätt en av mina favoriter. Har haft dem i ett par år nu utan större förökning. Har fått två småttingar, det är allt. Dock verkar de må bra nu igen. Så vi hoppas att de kommer att skjuta lite nya skott. Dessa är ganska olika de andra. För det första är de mycket större och sen har de väldigt tydliga nerver på bladen.

 

Bucephalandra catherinae ’Reddish’ – En av mina favoriter och också en av dem som vuxit bäst hos mig. Något mindre än ’Metalic blue’ och lätt brunare i kulören.

 

Bucephalandra catherinae ’Metalic blue’ – Väldigt lik den ovan, fast större och med en mörkare blå-grön färg.

 

Bucephalandra catherinae mini – Lik båda ovan fast mycket mindre i bladen. En sann nanoväxt. Jag förlorade stora delar av mitt bestånd för ca 5 månader sen, men nu ser de ut att vara på väg tillbaka igen.
IMG_6682-1

 

Bucephalandra velvet – Mycket osäker på namnet, får mjölkiga/vitaktiga blad som tidvis är skitsnygga. Men detta är också den arten som varit kinkigast för mig. Den vill inte riktigt ta sig utan ser allmänt deppig ut.

 

Bucephalandra round leaf – Gissningsvis en motleyana, får fina, prickiga blad.

Bucephalandra sp. ’Pixy’ – Detta är en riktig dyrgrip. Den ska kunna bli regnbågsfärgad och assnygg. Väntar på det =) Se länk på ”lånad” bild

Bucephalandra sp. ’Brown bronze’ – Får ganska snygga små vita prickar. Denna mår bättre nu än någonsin. Ser att det kommer lite skiftningar i metalic nästan.

 

Bucephalandra kedagang ’Purple’ – Mår sådär hos mig. hade stora förhoppningar på denna då den ska bli lila. Får se om den tar sig.

 

Bucephalandra kedagang – Har bara detta skott.
_MG_0482-1

 

Bucephalandra melawi – Bara ett skott, tror att detta är samma som motleyana…
_MG_0514-1

 

Bucephalandra sp. ’Mini green’ – Superfin, rundbladad dvärvariant som jag förökat ganska kraftigt. Också brokiga blad.

 

Vill du läsa mer om Bucephalandra?
Kolla in dessa länkar:

Dags för helg!

 

 

Idag vill jag bara önska er alla akvarister en trevlig helg!

Jag bjuder på några bilder från mitt arkiv!

4

 

Växter i mitt gamla 375-litersakvarium. Blyxa japonica, Microsorum pteropus ’Windelöv’, Ludwigia peruensis och Hydrocotyle verticillata. Sanden kommer från Zolux och heter white quarts, den är färdigsköljd när man köper den och kalkfri. Stenarna är natursten plockade längst Bästkusten!.

IMG_5280_1k

 

Physa sp. på ett blad av Staurogyne repens (tror jag).

 

IMG_5294blog

Otocinclus cocama, en av de snyggaste algätarna för mindre akvarium.

Nedräkningen har börjat… #AE

  

Grolsch – En aquascape från början till slut!

Jag tänkte jag skulle ta er med på utvecklingen av min senaste scape ”Grolsch”.

Innan uppstart

Jag började i rätt ände med att kolla in min inspirationsmapp där jag sparar intressanta scapes allt eftersom jag hittar dem på nätet. Jag valde ut lite bilder där partier var intressanta att ha med i min kommande scape. Vissa gav mer inspiration än andra.
Ni kan se i mitt inlägg från mars vilka bilder som blev utvalda.
http://blogg.djurmagazinet.se/uppdatering-av-tvillingburkarna/


IMG_7269-1
Sen måste man ju ha en skiss. Som ni ser så behöver den inte vara så omfattande =)
När den är klar så är det bara att köra igång!

_MG_4949-1

Till denna scapen så testade jag JBL´s bottenmaterial från deras serie Proscape. Det är en komplett serie, inte bara med bottenmaterial och näring speciellt avsedd för just scaping och växtakvarium. Den innehåller även saxar, pincetter och tester. Kolla in på länken ovan.

IMG_5199-1

Eftersom jag ville ha en ganska brant slope så använde jag Volcano mineral längst ner för att bygga lite volym. Volcano är krossad lavasten som ger en luftig botten men hög cirkulation. Den gynnar syretillförsel för mikroorganismer och nyttobakterier. Den innehåller också mineraler som Kalcium, Magnesium och Kalium och även spårämnen som Järn, Bor och Magnesium.
Ovanpå detta så strödde jag Volcano powder som är en typ av bottennäring som också kommer från vulkanisk basalt. Den innehåller mängder av naturliga näringsämnen som gör att växterna kommer att trivas finfint!
Detta toppar jag med ett tjockt lager av deras Plantsoil. Jag valde den bruna varianten.

IMG_6098-1Sen var det bara att testa sig fram till en ungefärlig hardscape utefter min skiss. Helena tyckte till och med att det var lite kul denna gång. Det är alltid bra att få lite hjälp från ytterligare ett par ögon. Det syns kanske lite dåligt på denna bilden, men för att få lite riktlinjer så har jag ritat loopen jag ska följa med en spritpenna på framrutan. Detta tar man enkelt bort med T-sprit när man är klar.

IMG_6108-1Närjag hittat de rötter jag skulle ha fotade jag av allt och sedan rev ur rötterna för at blötlägga dem i ca en vecka. Detta av flera anledningar. Red moor, och andra rötter kan släppa massa ämnen när de blir blöta. Det kan missfärga vattnet och det kan bli som slem på rötterna. Inget som är farligt men kan vara skönt att slippa. Dessutom så var det ganska mycket rötter i denna scapen så det skulle säkert påverka vattenkvaliteten.
Men sen flyter många rötter när de är torra. Det hade absolut inte fungerat i denna scapen med så många små, rangliga rötter. Jag bytte vatten på hinken varannan dag ungefär. Och det var väl behövligt. Vattnet jag hällde av de första bytena var nästan svart.

 

Uppstart

_MG_5568-1När rötterna slutat att färga och sjunkt så var det bara att sätta igång. Först så var jag tvungen att binda mossan på rötterna, det är extremt svårt att göra detta i efterhand när det är så pass trångt som det är i denna scapen. Sen försöka att placera ut rötterna som innan planerat och förankra dem så att de inte rör på sig eller trillar vid vattenbyte etc. (Här ser ni strecken på framrutan efter spritpennan lite bättre).

Det finns massor av olika sätt att gå tillväga för att få rötterna på plats exakt som man vill. Och att de helst stannar i det läget också. Jag använde mig främst av buntband där de inte syntes. Det går bra att använda dem tillsammans med Eheims sugproppar för att få en förankring mot sidorutan. Där det finns risk för att de syns får man antingen täcka med mossa, eller om man inte vill det jobba med att plugga samman fötterna ist. Jag brukar använda grillpinnar av bambutyp som plugg, sen är det bara att borra hål i båda rötterna som ska sammanfogas och trycka dit pinnen. Klipp eller bryt av det som sticker ut. Efter ett tag syns detta inte alls nästan.
Jag använde också några rostfria skruvar för att hålla samman de större rötterna. Allt som allt så fick jag en ganska stabil konstruktion. Endast de tunnast rötterna är lösa och jag har inte behövt oroa mig för att det ska bli förstört av slangar etc vid vattenbyte.

IMG_6167-1Hardscape och plantering klart. Lätt grumligt efter jag fyllt upp det. Jag har använt mig av sjukt många olika sorters växter. Jag ville att det skulle bli riktigt vildvuxet och oorganiserat vilket det också blev =) Huvudväxten blev ändå Marsilea, jag använde både Marsilea hirsuta (spp.) och M. angustifolia. De är mycket vackra och har en mörk, gyllene, grön färg som passar bra till det dunkla intrycket jag vill skapa.

_MG_5571-1Så där ja. Dag 2 och det är nu lite klarare än förra fotot. För att få karet klart snabbt så har jag använt en Eheim Surface skimmer (Till höger i bild) som renar ytavttnet. Den är riktigt bra om man har problem med andmat eller bakteriehinna på ytan etc. Och sen använder jag ett powerhead med ett quickfilter. Det är en riktigt effektiv lösning.
Ni kan se hur det ser ut på den nedre bilden i detta inlägget. 
Här ser ni också min belysning. Det är 2st 65cm Sunstrip 70 på vardera 45,5w vilket ger mig nästan 1w/liter vilket var lite väl häftigt i uppstarten. För att kunna kontrollera algeran så körde jag dem 4h vardera och belyste karet 6h totalt (de lappade över varandra och bägge var tända 2h i mitten av belysningstiden) vilket funkade ganska bra. Jag har precis i dagarna fått vet att deras kontroller nu finns tillgänglig vilket kommer göra det hela lättare i framtiden. Econlux som är tillverkaren har skickat en på posten till mig som borde komma under kommande vecka. Dessa armaturer är riktigt bra och framförallt riktigt prisvärda. Er lokala Djurmagazinetbutik kan ta hem dem från leverantör som har dem i lager (det gäller alla andra saker jag använt till denna burken också).

Efter 7 dagar

_MG_5633-1

Alla växter jag använt är ganska saktaväxande så det hinner inte hända så mycket på en vecka. Men jag ville mest visa dessa bilder för att visa att scpaen oftast går ner sig en del den första tiden innan det börjar gå åt rätt håll igen.
Det är alltid massa bös som lossnar från rötter och stenar, kanske lite ull från nån kruka etc. Allt detta ger en massa fysisk smuts som man får suga upp vid vattenbyte. Växterna har börjat att ställa om sig. Även om jag använt In Vitro-odlade växter från kopp så är Marsilean väldigt känslig för detta. De gamla bladen blir gula, bruna och vissnar bort innan det kommer nya. Rötterna, trots att jag blötlagt dem fäller lite slem som också skräpar ner…
Mossan däremot har börjat att krypa lite sakta. Och det är i detta läget man ska ansa den för första gången för att få den tät och fin.
Läs mer om hur jag ansade mossan i detta inlägget.

Efter ca 2 månader

_MG_1097-1

Efter två månader så har det äntligen börjat att ta sig som jag önskade. Det var lite småtrubbel med belysningen under denna tiden som säkert drog ut på det hela. Den var som sagt mycket stark och med en så pass liten växtmassa, och dessutom så långsamma växter så fick jag lite problem med trådalger som gjorde att det stannade av lite i tillväxt.
Man ser tydliga rester av alger på denna bild. Men man ser också att mossan börjat växa fint och tätt. En bra grund för vad som komma skall!

Invånarna

_MG_5581-1

Marsilea spp.

 

Som vanligt så har jag en trupp av Otocinclus och Amanoräkor som är mina bästa vänner i bekämpning av alger. De hjälps av ganska många Physa sp.-snäckor som jag planterat in. Denna gång så köpte jag även en mindre grupp med Red Sakura-sräkor. Deras mättade klarröda färg gör sig så sjukt bra till de mörkgröna tonerna i denna scapen. I love it!.
Jag har en grupp med Kilfläcksrasbora och en med Dvärgrasbora. Sen har jag ett par Microsasbora erythromicron som kom med från den gamla tvillingburken.

 

Slutresultat, ca 5 månader efter uppstart

_MG_3321-1

Ja, såhär blev resultatet. Jag gillar att man kan kolla på bilden ganska länge utan att tröttna. Det är mycket detaljer som är kul att titta på (Förstora upp bilden). Denna bild är även mitt bidrag till AGA-tävlingen i år. Får se vad de säger om den. =)

(Edit 151109, top tio i AGA 2015)

_MG_3223-1

Tanken med ”hålet” var naturligtvis att man skulle ledas in i scapen och att den skulle skapa ett djup bortom akvariet. Jag experimenterade med lite olika lösningar bakom glaset för att få en ännu bättre känsla om oändlighet men hittade inget som var bättre är just inget.

_MG_3234-1Placeringen av ”hålet” vart lite för långt åt vänster vid fotografering rakt framifrån. Men i denna vinkel så funkar den bra.
Det finns naturligtvis många punkter jag skulle vilja ändra på, som kanske inte riktigt blev som jag tänkte. Man är aldrig nöjd. Men i det stora hela så är jag nöjd med denna, det är en murrig grön fantasivärld där mycket pågår, precis som jag ville.

 

 

 

 

 

 

Hyphessobrycon pulchripinnis

Jag har nu fått min kontorburk på plats här hemma. Den har fått tagit över den högra tvillingburkens plats. Den är nu tömd och uppställd på vinden.

Valet av fisk till kontorsburken var ganska enkelt då vi har en mycket fin odlad Champagne eller Citrontetra som den också kallas. Den är odlad på viltfångade exemplar från Bolivia. Extremt snygga enligt mig =)
_MG_2771-1 _MG_2780-1 _MG_2793-1

Veckans växt, Anubias barteri var. ’Coffeifolia’

Dags att ta upp ännu en enkel växt. Vi ska kolla närmare på den enligt mig snyggaste sortens Anubias.

Latinskt namn: Anubias barteri var. Coffeifolia
Handelsnamn/synonym: Kaffeanubias
Ursprung: Afrika, kultiverad
Grupp: Epifyt, Rosettväxt med rotstock
Ljuskrav: Låg
Co2krav: Låg
Känslighet: Medel

Anubiassläktet är välkänt för nästan alla akvarister. Kan man en växt så är det Anubias. Det beror säkert på att det är en av de enklaste sorterna som finns i handeln. De har mycket låga krav och klarar sig även bra i akvarium med herbivora arter.
Som många av varianterna så härstammar Coffeifolian från Anubias barteri och är en variant av denne. Det som skiljer Coffeifolian mest från de andra Anubias-sorterna är att den har böjda eller välvda blad mellan nerverna vilket ger en bullig och vågig look. Den har också något mörkgrönare blad. De nya bladen är oftast brunröda eller åt det gulare eller rosa hållet och bladstängeln kan hålla kvar de rödaktiga tonerna även efter att bladet ändrat färg.
Det är också bladen som gett växten dess namn då den liknar kaffebusken (Coffea).
Det är en epifytisk växt vilket innebär att den trivs bäst på stenar eller rötter och ska inte planteras ner i substratet, speciellt inte om man har en finare sand. Då kvävs lätt växten och dör. Bind den med fiskelina, gummiband eller buntband mot underlaget och den kommer snart att växa fast. Sen kan du ta bort hjälpmedlet och den kommer att sitta kvar.
Förutom detta så är den alltså ganska tålig och fungerar i de flesta miljöer. Som alla andra Anubias så växer den mycket sakta. Den skjuter kanske max ett till två nya blad i månaden under optimala förhållanden.
Att den växer så sakta gör att den oftast blir utsatt för toffs eller skäggalger. Får man problem med dem så kan man skrapa bort dem försiktigt med en disksvamp eller pensla kanterna (det är oftast där algerna sätter sig) med flytande kolkälla (EasyCarbo, HappyCarbo, Seachem Excel etc). Då kommer algerna att bli vita och dö omgående.
Ett litet ”fun fact”, som jag inte vet om det är helt sant eller inte är att det sägs att Anubiasen växer så sakta så att den inte förstår att den kommit under vattnet och därför blommar.
Undervattensväxter blommar nämligen inte under vattnet (utom vissa sorter som tydligen inte förstår bättre) då det inte finns något som kan sprida dess pollen. Istället passar de på att blomma under torrperioder då de står ovan ytan eller skjuter upp stänglar som blommar ovan ytan. Ex, Näckrosor etc.
Det finns andra sorter som också växer sakta som går under samma fenomen, jag tänker främst på Bucephalandra, så det kanske ligger något i det.?
Men om Anubiasen trivs så kommer det vita fina blommor. Den tillhör släktet Kallor så den påminner en del om vissa växter vi har i fönstret hemma.

Använd Coffeifolian i stora eller små burkar. Det finns till och med en dvärgvariant som är muterad att inte få så stora blad som lämpar sig bra till nanokar. Den funkar i mycket ljus, mörkare kar och som sagt även tillsammans med fiskar som gillar att äta växter.
Den kan tyckas vara en lite dyrare växt, och det är just för att det tar ganska lång tid att driva upp dem, men det är väl spenderade pengar. Den kommer garanterat att visa sina bästa sidor och du kommer att ha en fin växt långt framöver.

Google bildsök: http://bit.ly/1GIYZi0
Länk till Tropica: http://bit.ly/1PgbBli

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

 

Veckans växt, Hygrophila difformis

Det är dags att ta plats för en riktigt lätt, glad och krispigt grön växt.

Latinskt namn: Hygrophila difformis
Handelsnamn/synonym: Vattenwistaria
Ursprung: Asien
Grupp: Stängelväxter
Ljuskrav: Medel
Co2krav: Låg
Känslighet: Mycket låg

Hygrophila difformis är en mycket fin och lättskött växt som funnits i hobbyn länge. Den kommer från södra och sydöstra Asien där den växer vilt i alla fuktiga områden, både på land och i vattnet. Den används av lokalbefolkningen som medicin.
Det är inte många växter som är så lätta som H.difformis. Den gnäller inte i de flesta akvarium utan växer på ganska bra och fort även under sämre förhållanden. Den klarar sig under lite mindre ljus men blir mycket snyggare om den får lite mer än normalt. Har man mycket ljus och dessutom co2-tillförsel så blir den inte bara mycket vacker, den växer också väldigt fort och kan bli enorm.
Dessa egenskaper gör att den är mycket lämplig att ha i nystartade akvarium. Den suger enormt mycket näring och håller ammonium och nitratnivåerna nere. Man bör, som med alla växter tillsätta en mikronäring. Den får snabbt bleka bladtoppar när den inte får nog med järn och andra mikroämnen. Den är därför en ganska bra indikator på om näringen tar slut i ett växtakvarium.
Förökningen är lätt som med de flesta andra stängelväxter. Det är bara att klippa av stammen och plantera ner det du klippt av. Den nya plantan får snabbt nya rötter och börjar växa. Den gamla plantan får nya toppar där du kapat den och kan också skjuta stänglar längst med botten med nya plantor på.
H.difformis kan du ansa hårt. Det är bara att plöja av den rätt av där du önskar, några dagar senare har den återhämtat sig och har fått nya fina toppar.
Hygrophilia difformis ser väldigt annorlunda ut emersed (ovanlandsform) mot submerged (undervattensform) och kan nog lura många att det är en helt annan art då den ofta kan ha ovanvattenformen i krukan i butiken. (Läs mer om detta och hur växterna odlas här:http://blogg.djurmagazinet.se/forsta-vaxterna-sa-odlas-vax…/). Ovanvattensformen har håriga blad som inte är splittade alls utan bara lätt tandade i ändarna som ett björklöv ungefär. Den har en slappare mer krypande växtform och bildar blå-lila blommor vid bladvecken. Ovanvattenformen har även en mycket stark doft som undervattensformen saknar. När den kommit ner i akvariet kommer de nya bladen att vara flikiga och de gamla bladen att dö bort.
Då H.difformis blir mycket stor är den kanske lämpligast till större akvarium. Det är en mycket vacker och trevlig växt som ger stor kontrast till andra växter i och med sina annorlunda formade blad.

Google bildsök: http://bit.ly/1HDhVnW
Länk till Tropica: http://bit.ly/1ORQEx0

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

_MG_5638 _MG_5646

Submerged (undervattensform) till vänster och emerged (övanvattensform) till höger.

Submerged (undervattensform) till vänster och emerged (övanvattensform) till höger.

H.difformis länst till vänster, bak.

H.difformis länst till vänster, bak.

H.difformis strax höger om centrum.

H.difformis strax höger om centrum.

Veckans växt, Nympaea lotus ’Red’

Denna veckan ska jag berätta lite om en riktig skönhet. En riktig gigant med röda stora blad och vit blomma.

Latinskt namn: Nymphaea lotus ’Red’
Handelsnamn/synonym: Röd tigerlotus
Ursprung: Afrika
Grupp: Rosettväxt med knöl
Ljuskrav: Lågt
Co2krav: Lågt
Känslighet: Låg

Nympaea lotus ’Red’ eller Nympaea zenkeri ’Red’ som den tidigare hetat finner man i naturen kring ekvatorn på den västra sidan av Afrikas kust. Den växer i stilla vattendrag och dammar.
Den finns flera sorters Näckrosor inom hobbyn men detta är den absolut populäraste tillsammans med sitt ”syskon” Nympaea lotus ’Green’ som är av samma art, bara annan färg. Det är en rosettväxt med knöl. Knölen är brun och rund, ca 1-8 cm stor. Växten i sig kan bli riktigt stor om det finns utrymme och näring och kan ta över hela akvariet om den släpps fri. Som ni kanske förstår så är den därför bäst lämpad till större akvarium. Men det går även att ha den i mindre kar om man håller efter den och ansar den flitigt hela tiden.
Näckrosor är kanske mest kända för sina flytblad men i många fall i akvarium så vill man undvika dessa då de skuggar en hel del. Och genom att klippa av de bladen som sticker mot ytan behåller man kransen nertill och förhindrar även att växten blir okontrollerbart stor. Nackdelen med att göra detta är att den inte kommer att blomma. Då krävs nämligen att flytbladen behålls, och bäst är också om man har ett öppet akvarium så att det finns utrymme för blomman. Blomman blir vit och doftar mycket gott. Den slår ut på kvällen och fäller ihop sig under dagen. Har man fått den att blomma en gång kommer det oftast flera blommor allt eftersom och avläser varandra. Man kan också begränsa dess storlek något genom att plantera den i en kruka eller skål under substratet, när inte rötterna kan sträcka ut mer så stannar växten i storlek och den blir bättre anpassad till mindre akvarium. Man kan självklart också beskära rötterna för att uppnå samma sak.
Bladen som hålls under ytan blir rosaröda till mörkare läderröd med mörkare fläckar. Det finns många olika nyanser på den och färgen påverkas av vattenkvalitet och näring. Lotusen gillar att få näring via rötterna och därför är det bra att sticka ner lite näring kring fötterna på den. Den fungerar även med näring i endast vattenkolumnen då den näringen också hittar ner i botten. Den kräver inte särskilt mycket ljus eller co2 men det är fördel med detta. Speciellt om man vill hålla kvar bottenkransen och vill att den ska vara tät och kraftig.
Vill man föröka lotusen kan man göra detta genom att dela på knölen. Det gör man bäst när det kommit flera växter från samma knöl. Ibland bildar den egna små plantor med egna knölar kring moderplantan och då är det enkelt att skära loss dem och plantera ner dem på önskat ställe.
Alla näckrosor är solitärväxter som tar stor uppmärksamhet från det övriga i akvariet. De passar bäst i de mellersta regionerna där den har plats åt alla håll att växa.
Många upplever perioder då Nympaea stannar upp i växten och kanske dör ner helt. Det är en så kallad viloperiod som man kan skynda på genom att lägga knölen i en påse med blött toalettpapper i kylen i ett par veckor. Den tror då att det är vinter och kommer med glädje sätta nya blad när den kommer ner i akvariet igen. Låter man den bara sitta så kommer den också på nytt, men det kan dröja länge innan den bestämmer sig att vakna.

Som ni ser så börjar det tryta lite med bilder på växterna till veckans växt. Har ni växten som beskrivs så får ni gärna lägga in en bild på den i kommentarerna.

Google bildsök: http://bit.ly/1FY4by2

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

 

jeuf0034 jeuf0080 jeuf0038

Förstå växterna – Så odlas växterna

Jag har ganska nyligen skrivit om detta men då det är en vanlig orsak till missuppfattningar kring växterna så tycker jag det är viktigt att ta med i denna serie.
Här har ni det tidigare inlägget i samma ämne.

Många av växterna vi har i akvariet lever i naturen i områden som tidvis är torrlagda och tidvis är blöta/dränkta. Under den torra perioden får växterna tillgång till mer ljus och kan därför samla på sig mer näring genom ökad fotosyntes. Den sparar då massor av näring som den får användning för senare när vattennivån stigit och har då bättrat på sina förutsättningar för att klara omställningen till ett att leva i vatten (submersed).

IMG_6494

Nyplanterade växter i kruka och stenull.

 

Det är en av anledningarna till att producenterna odlar växterna ovan vattnet (emersed). Växten får då bra förutsättningar och är lätta att anpassa sig till vattnet i akvariet. Växten har lättare att anpassa sig från emersed form till submersed form än från en vattenkvalitet till en annan. Naturligtvis är detta beroende på hur stora differenser det är mellan de olika vattenvärdena men från emersed form spelar det mindre roll vad vattnet har för parametrar. Det är därför ett säkrare kort.

IMG_0478

Uppvuxna Echinodorus klara för leverans.

Omställning hanterar växterna på olika sätt. Vissa dör ner helt för att starta om igen från början och andra utvecklar nya bladformer som är anpassade för undervattensmiljön. Dessa blad kan skilja sig ganska mycket från varandra och det är inte ovanligt att akvarister ifrågasätter om det verkligen är rätt växtart de köpt. Väl hemma i akvariet så utvecklar växten nya blad som ser ut som förväntat.

Växten ser alltså inte alltid ut som man tror vid inköpet. Sorter som t.ex. Hygrophila difformis och Rotala-arter har ett så annorlunda utseende att man kan tro att det är en annan art. Under ytan utvecklar de sedan nya blad som visar det riktiga ”ansiktet”.

 

 

In Vitro

Det blir allt vanligare att producenter av akvarieväxter odlar upp plantor i förslutna glasburkar med en sorts näringsgele i. Ett skott tas från en moderplanta med optimala gener för att sedan rengöras och hackas ner i småbitar. Bitarna fördelas ut i sterila glasburkar som försluts. På detta sätt kommer de yngre plantorna aldrig i kontakt med svamp, ohyra och liknande och får etablera sig ostört. De får under en tid växa till sig med perfekta närings- och ljusförhållanden innan de återigen delas upp och planteras i krukor med stenull för att få växa till sig i ett ”vanligt” växthus.

IMG_6299

In Vitro-växter som väntar på att skeppas ut i världen.

 

Numera kan man som konsument köpa växter direkt från burken (t.ex. italienska Anubias och Tropicas serie 1-2-grow). Den största fördelen med detta är att växterna står sig väldigt länge i burken, förutsatt att den är försluten. Vilket gör att butikerna har lättare att hålla ett brett sortiment på ovanligare och svårare arter som annars kan vara problematiskt på grund av kraven från plantan. De blir lätta för butiken att hålla rena och snygga och det är ett lätt sätt att enkelt sälja dem på. In Vitro-växterna kan verka något dyrare än vanliga krukor men i utbyte får man en större portion. En burk från Anubias innehåller oftast minst den dubbla mängden stänglar eller skott. Plantan är också helt pest och snigelfri samt laddad med energi och växtkraft vilket gör anpassningen till den nya miljön enklare och processen mycket snabbare.

Numera är In Vitro det självklara valet för både Aquascapers och Växtakvarister som föredrar kvalitet och ”rena” arter och man hittar ett brett urval av arter på den svenska marknaden. Det är inte alla butiker som väljer att ha dessa i lager, men nästan alla butiker kan ta hem dem på beställning om ni frågar.

Vill du läsa mer om växter? Följ länken nedan för att se alla (publicerade) inlägg i denna artikelserien.

http://blogg.djurmagazinet.se/category/forsta-vaxterna/