Det är dags att ta plats för en riktigt lätt, glad och krispigt grön växt.

Latinskt namn: Hygrophila difformis
Handelsnamn/synonym: Vattenwistaria
Ursprung: Asien
Grupp: Stängelväxter
Ljuskrav: Medel
Co2krav: Låg
Känslighet: Mycket låg

Hygrophila difformis är en mycket fin och lättskött växt som funnits i hobbyn länge. Den kommer från södra och sydöstra Asien där den växer vilt i alla fuktiga områden, både på land och i vattnet. Den används av lokalbefolkningen som medicin.
Det är inte många växter som är så lätta som H.difformis. Den gnäller inte i de flesta akvarium utan växer på ganska bra och fort även under sämre förhållanden. Den klarar sig under lite mindre ljus men blir mycket snyggare om den får lite mer än normalt. Har man mycket ljus och dessutom co2-tillförsel så blir den inte bara mycket vacker, den växer också väldigt fort och kan bli enorm.
Dessa egenskaper gör att den är mycket lämplig att ha i nystartade akvarium. Den suger enormt mycket näring och håller ammonium och nitratnivåerna nere. Man bör, som med alla växter tillsätta en mikronäring. Den får snabbt bleka bladtoppar när den inte får nog med järn och andra mikroämnen. Den är därför en ganska bra indikator på om näringen tar slut i ett växtakvarium.
Förökningen är lätt som med de flesta andra stängelväxter. Det är bara att klippa av stammen och plantera ner det du klippt av. Den nya plantan får snabbt nya rötter och börjar växa. Den gamla plantan får nya toppar där du kapat den och kan också skjuta stänglar längst med botten med nya plantor på.
H.difformis kan du ansa hårt. Det är bara att plöja av den rätt av där du önskar, några dagar senare har den återhämtat sig och har fått nya fina toppar.
Hygrophilia difformis ser väldigt annorlunda ut emersed (ovanlandsform) mot submerged (undervattensform) och kan nog lura många att det är en helt annan art då den ofta kan ha ovanvattenformen i krukan i butiken. (Läs mer om detta och hur växterna odlas här:http://blogg.djurmagazinet.se/forsta-vaxterna-sa-odlas-vax…/). Ovanvattensformen har håriga blad som inte är splittade alls utan bara lätt tandade i ändarna som ett björklöv ungefär. Den har en slappare mer krypande växtform och bildar blå-lila blommor vid bladvecken. Ovanvattenformen har även en mycket stark doft som undervattensformen saknar. När den kommit ner i akvariet kommer de nya bladen att vara flikiga och de gamla bladen att dö bort.
Då H.difformis blir mycket stor är den kanske lämpligast till större akvarium. Det är en mycket vacker och trevlig växt som ger stor kontrast till andra växter i och med sina annorlunda formade blad.

Google bildsök: http://bit.ly/1HDhVnW
Länk till Tropica: http://bit.ly/1ORQEx0

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Submerged (undervattensform) till vänster och emerged (övanvattensform) till höger.

H.difformis länst till vänster, bak.

H.difformis strax höger om centrum.

Denna veckan ska jag berätta lite om en riktig skönhet. En riktig gigant med röda stora blad och vit blomma.

Latinskt namn: Nymphaea lotus ’Red’
Handelsnamn/synonym: Röd tigerlotus
Ursprung: Afrika
Grupp: Rosettväxt med knöl
Ljuskrav: Lågt
Co2krav: Lågt
Känslighet: Låg

Nympaea lotus ’Red’ eller Nympaea zenkeri ’Red’ som den tidigare hetat finner man i naturen kring ekvatorn på den västra sidan av Afrikas kust. Den växer i stilla vattendrag och dammar.
Den finns flera sorters Näckrosor inom hobbyn men detta är den absolut populäraste tillsammans med sitt ”syskon” Nympaea lotus ’Green’ som är av samma art, bara annan färg. Det är en rosettväxt med knöl. Knölen är brun och rund, ca 1-8 cm stor. Växten i sig kan bli riktigt stor om det finns utrymme och näring och kan ta över hela akvariet om den släpps fri. Som ni kanske förstår så är den därför bäst lämpad till större akvarium. Men det går även att ha den i mindre kar om man håller efter den och ansar den flitigt hela tiden.
Näckrosor är kanske mest kända för sina flytblad men i många fall i akvarium så vill man undvika dessa då de skuggar en hel del. Och genom att klippa av de bladen som sticker mot ytan behåller man kransen nertill och förhindrar även att växten blir okontrollerbart stor. Nackdelen med att göra detta är att den inte kommer att blomma. Då krävs nämligen att flytbladen behålls, och bäst är också om man har ett öppet akvarium så att det finns utrymme för blomman. Blomman blir vit och doftar mycket gott. Den slår ut på kvällen och fäller ihop sig under dagen. Har man fått den att blomma en gång kommer det oftast flera blommor allt eftersom och avläser varandra. Man kan också begränsa dess storlek något genom att plantera den i en kruka eller skål under substratet, när inte rötterna kan sträcka ut mer så stannar växten i storlek och den blir bättre anpassad till mindre akvarium. Man kan självklart också beskära rötterna för att uppnå samma sak.
Bladen som hålls under ytan blir rosaröda till mörkare läderröd med mörkare fläckar. Det finns många olika nyanser på den och färgen påverkas av vattenkvalitet och näring. Lotusen gillar att få näring via rötterna och därför är det bra att sticka ner lite näring kring fötterna på den. Den fungerar även med näring i endast vattenkolumnen då den näringen också hittar ner i botten. Den kräver inte särskilt mycket ljus eller co2 men det är fördel med detta. Speciellt om man vill hålla kvar bottenkransen och vill att den ska vara tät och kraftig.
Vill man föröka lotusen kan man göra detta genom att dela på knölen. Det gör man bäst när det kommit flera växter från samma knöl. Ibland bildar den egna små plantor med egna knölar kring moderplantan och då är det enkelt att skära loss dem och plantera ner dem på önskat ställe.
Alla näckrosor är solitärväxter som tar stor uppmärksamhet från det övriga i akvariet. De passar bäst i de mellersta regionerna där den har plats åt alla håll att växa.
Många upplever perioder då Nympaea stannar upp i växten och kanske dör ner helt. Det är en så kallad viloperiod som man kan skynda på genom att lägga knölen i en påse med blött toalettpapper i kylen i ett par veckor. Den tror då att det är vinter och kommer med glädje sätta nya blad när den kommer ner i akvariet igen. Låter man den bara sitta så kommer den också på nytt, men det kan dröja länge innan den bestämmer sig att vakna.

Som ni ser så börjar det tryta lite med bilder på växterna till veckans växt. Har ni växten som beskrivs så får ni gärna lägga in en bild på den i kommentarerna.

Google bildsök: http://bit.ly/1FY4by2

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Det är vanligt att man försöker kombinera växter med olika form på bladen för att skapa kontrast och omväxling i akvariet. Veckans växt denna vecka skapar långa lodräta linjer som bryter av mot det mesta.

Latinskt namn: Cryptocoryne crispatula var. balansae
Handelsnamn/synonym: Inget vad jag vet
Ursprung: Asien, främst Thailand
Grupp: Rosettväxt med rotstock
Ljuskrav: Låg
Co2krav: Låg
Känslighet: Låg

Cryptocoryne crispatula var. Balansae (jag kommer att kalla den C.balansae i fortsättningen) växer i vattendrag som ringlar sig ned från bergen. Man hittar den på flera ställen i östra Asien men främst förekommer den i Thailand. Vattendragen har mycket hårt vatten då den rinner längst med ”Limestonen” som är en mycket kalkrik sten. Därför är den lämplig i kar med afrikanska ciklider etc. som föredrar ett ganska hårt vatten. Men den funkar den dock även i mjukare vatten.
C.balansae har funnits i hobbyn länge och använts flitigt. Främst för dess mycket låga krav, men också på grund av att den är mycket vacker.
Den har långa smala blad. 50cm + långa och mellan ca 1-2cm breda. Bladen är mörkt gröna till kopparbruna med en hamrad look. Stänglarna är allt mellan ett par centimeter till ett par decimeter och gröna till lätt röda i färgen. Alla bladen kommer från plantans centrum likt en bukett vilket man kallar för Rosettväxt (samma som Echinodorus etc).
Då den blir så pass stor så är det passande att ha den i stora akvarium. I mindre burkar så lägger sig bladen längst med ytan, vilket iof kan vara dekorativt. Man kan aldrig bara klippa av den på längden utan måste ansa av hela bladet. Det går därför inte styra hur hög växten ska bli. Den skjuter utlöpare under substratet och kan få nya plantor ganska långt från moderplantan. Dessa kan man klippa av och plantera ner bredvid moderplantan eller på annan önskad plats.
Som alla Cryptocoryne så är C.balansae känslig för stora förändringar i vattenkvaliteten. När man flyttar den från ett kar till ett annat så smälter bladen lätt ner och dör. Dock kommer det snabbt nya blad igen, så släng inte växten om detta händer.
Det kan också ske vid vattenbyte om temperaturskillnaden är stor, eller om koldioxiden tar slut eller vid medicinering av fiskarna etc. Det är det man brukar kalla för Cryptosjukan.
Mindre/yngre plantor klarar omställningen bättre än äldre/större plantor och därför är det bättre att köpa de minsta exemplaren man kan hitta.
C.balansae är en lätt växt. Den trivs bra i både mycket och lite ljus. Har inte stora krav på näring eller koldioxid. Men självklart så växer den snabbare om omständigheterna är bättre. Man brukade säga att den tyckte bäst om att få näringen bara från botten men detta har bevisats felaktigt. Den klarar sig lika fint på näring i vattenkolumnen och behöver inte någon kompletterande näring via botten. Får den näringsbrister brukar det vanligtvis vara brist på Kalcium och det ser man då bladen först förlorar sitt hamrade utseende och sedan får skruvade blad.
Använd denna växt som solitärväxt mitt bland lägre plantor eller som en bakgrundsväxt som får dölja bakrutan eller tekniken i akvariet.
Jag tycker att den är snygg tillsammans med andra växter som också har hamrade blad, ex. C.usteriana, C.wendtii ’Tropica’ och Microsorum sp. phillipine. Tillsammans så binder de ihop akvariet och man får en enhetlig look som är snygg.
C.balansae kan då och då vara lite svår att få tag på. Just nu så är det en sådan tid. Jag har inte haft den inne på jobbet många gånger de senaste 2 åren.
Men den finns där ute. Bara att leta Smiley smile

(Jag har denna veckan vägt upp kvalitet med kvantitet vad det gäller bilderna. Det var längesedan jag hade denna växten, de digitalkameror som fanns då var inte så vassa. I kombination med att jag inte visste vad jag höll på med så blev resultatet därefter!)

Google bildsök: http://bit.ly/1IUn9Zl

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Nu finns Anubias katalog i webbversion. Kul!

Massor av bilder i den är mina, tex den på förstasidan.

Kolla in!

CATALOGO 2015 – Sfogliami.it.

Denna vecka så ska det handla om en växt som jag håller mycket kär. Karaktäristiskt för sådana brukar vara att de är lätta att handskas med, annorlunda på något sätt och utstrålar känslan som jag så många gånger tidigare försökt att beskriva… fantasi-kringelikrokande-mysfaktorbildande-Tim Burton-liknande-känslan… Ja ni fattar väl vid detta laget.

Latinskt namn: Marsilea spp. (hirsuta eller crinata)
Handelsnamn/synonym: Vattenklöver
Ursprung: Asien & Australien
Grupp: Bottentäckare
Ljuskrav: Medium
Co2krav: Medium
Känslighet: Låg

Det finns ca 40st olika Marsilea arter som alla är ganska lika. Den vanligaste inom akvariehobbyn är Marsilea spp. Ni känner kanske den som M.hirsuta eller M.crinata. Det är olika arter, men de är så pass lika att de är svåra att skilja. Enda sättet ska vara att se på deras sk. ”sporocarps”, lättast översatt till spor-frukt som man bara ser under emerst form. Och egentligen så spelar det ju mindre roll vad det är för sort när de ser identiska ut i akvariet. Därav kallas de numera i handeln för Marsilea spp.

Mest känd är Marsilean för sina ovanvattensblad som ser ut som fyrklöver. En liten ”Fun Fact” är att man använder just Marsileans blad som ersättare för riktiga fyrklöver (kan vara svårt att hitta) under firandet av den Irländska ”Saint Patrick´s day”.

Marsilea är egentligen en sorts vattenmossa som växer i grunda vattendrag och fuktiga miljöer i hela världen. Den är mycket vacker och bildar under rätt förutsättningar en tät, mörkgrön matta i akvariet. Bladen som kan ha lite olika form beroende på förutsättningar och art är mörkt gröna. I kruka är Marsilea odlad i emersed form och har långa rangliga stänglar med fyrklöverliknande blad. Sätter man ner den som den är i vattnet kommer den att se silverfärgad ut då bladen inte blir blöta. Detta ändras snart och bladen kommer istället att bli bruna och lossna. För att förhindra detta så bör man klippa av alla bladen innan plantering. Klipp rätt av bara så nära krukan ni kan. Det kommer inte att se så dekorativt ut när ni planterat ner rotstocken med bara en halv centimeters grässtrå stickande upp från sanden. Men den kommer på detta sätt snabbare att sätta nya, undervattensblad.
Marsilea spp. och dess mindre släkting Marsilea angustifolia finns även på kopp och är då In-Vitro-odlad vilket innebär att den kommer med rätt bladform från början. Typisk växt där det är stor fördel att handla In-Vitro.
I akvariet får Marsilea små runda till hjärtformade blad som sitter tätt, en och en eller i par längst stängeln som löper i substratet. Den skjuter nya skott ganska snabbt och bildar en mörkgrön matta med mycket vackra inslag av gult till kopparfärgat i bladen. Det kan vara just den färgskiftningen som gjort att jag fastnat för denna växt. Växten är ganska ”fotogenique” med sina färgskiftningar. Det händer även att växten skjuter iväg ett och annat skott som är lite längre med den karaktäristiska fyrklöverlooken. Detta är särskilt vanligt under sämre ljusförhållanden som kan bli i skuggan av en annan växt eller liknande. Gillar man dem inte så är det bara att kapa av dem. Tillslut så kommer det inga nya, länga blad. Marsilea har också rejäla rötter som klamrar sig fast ordentligt i bottensubstratet vilket gör att den fungerar ganska bra med fiskar som gräver. Kanske kan vara ide att låta växten ta sig innan man stoppar i värsta grävskopan men…

Marsilea är en ganska enkel växt, helt klart en av de enklaste, låga bottentäckarna. Det går att ha den i ett vanligt akvarium med lite lägre ljusförhållande och ändå få en matta. Det tar lite längre tid bara än vad det tar i ett ”High Tec”. Co2 är heller inget måste, men det ger en tätare växt snabbare. Inga typiska symptom på näringsbrister mer än att den stannar upp i växandet om det är något som saknas.

När det är dags att ta fram saxen så är det ”no mercy” som gäller. Det är bara att klippa hej vilt. Varje eget skott blir en ny planta så att vertikalskära den med en rakbladskniv är utmärkt för att skynda på spridningen. Plantera ner det ni klipper bort, allt med rötter växer. Och allt som inte har rötter, får rötter =)

Använd den i små eller stora burkar, med eller utan co2, fiskar, räkor mm… Funkar till allt och gör sig också till allt. Testa den med fördel i ditt terrarium om du har ett, den funkar fint där med.

Vill ni läsa mer om Marsilean och andra bottentäckare så rekommenderar jag detta blogginlägg där jag väldigt ytligt tar upp de vanligaste bottentäckande växterna.
http://blogg.djurmagazinet.se/bottentackare/

Google bildsök: http://bit.ly/1IASW1b

Länk till Tropica: http://bit.ly/1bZroIH

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:

http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4x