Hemma igen

Så. Då var man hemma igen.
Akvarierna verkar ha klarat sig ganska bra. Lite cyano i det högra, annars inga stora förändringar.
Det har vuxit lite också, men inte alls så mycket som vanligt då jag strypt näringen något under tiden jag var iväg. Detta märks även på växterna som visar olika symptom på näringsbrister.
Men det är inget som inte går att åtgärda ganska enkelt.
20130729-213042.jpg

20130729-213106.jpg

Koldioxid, Komponenterna 4. Magnetventil

co2

 

4. Magnetventil

Magnetventilen är ett reglage som fungerar som en dörr för koldioxiden. Kopplar man el till den öppnar den dörren och gasen släpps genom slangen. Stänger man av elen så stängs också dörren och ingen gas kommer fram till akvariet. Magnetventilen ska kopplas till en timer eller till en pH-controller (5). Använder man timer så kan man koppla den på samma timer som går till belysningen. Vill man vara lite extra duktig så kopplar man den till en egen timer som går på en tid innan belysningen går på och stängs av en tid innan belysningen stängs av. På detta sätt hinner akvarievattnet bli co2-berikat innan lamporna tänds och fotosyntesprocessen kan starta direkt, samtidigt som co2:n hinner förbrukas/luftas ur innan lamporna slocknar.

Har man en pH-controller (5) är magnetventilen kopplad till denna och får då signaler om när det behövs gas eller inte. Den ska alltså inte kopplas till en timer då. Mer om pH-kontroller nästa inlägg i denna serien.

 

Vill ni se alla inlägg i denna serien? Följ länken:

/category/koldioxid/

Koldioxid, komponenterna Del.3 Nålventil & splitters

co2

 

3. Nålventil & splitters

Nålventilen sitter i de flesta fall fast på regulatorn (2.). Men inte alltid. Ibland så kan det vara en bit slang mellan regulator och nålventil och i vissa fall så sitter magnetventilen (4.) direkt på regulatorn. I dessa fall så sitter nålventilen direkt efter denna.

Nålventilen är en mycket finkänslig kran som man använder till att justera flödet av koldioxid till akvariet. Vrid den lilla ratten eller nippeln medsols för att öka flödet och motsols för att minska. Du läser enkelt av flödet i ”bubblor per sekund” (BPS) på din bubbelräknare (8.)

När det kommer till billigare koldioxid utrustning så är det oftast nålventilen som man märken en stor skillnad på. Desto mer påkostad desto enklare att justera. De billiga är sladdriga och det är lätt att de ändrar flöde för att man stöter till dem etc.

En split, eller splitters som det kallas är en förgrening som gör att du kan ha flera nålventiler, det vill säga flera akvarium kopplade till samma koldioxidanläggning. En split kan se lite olika ut, den kan fördela flödet på två, tre eller ja, hur många vägar som helst. Har man samma belysningstid så kan man sätta splittern efter magnetventilen. Har man olika belysningstider så behöver man en magnetventil till varje akvarium, som då monteras efter nålventilerna på splitten.

IMG_0301

 

En enkel och effektiv split i form av ett T. Två kvalitetsnålventiler som vardera styr ett av mina tvillingkar här hemma. Tuben som ni ser i bakgrunden rymmer 10kg koldioxid, den försörjer bägge akvarierna i nästan ett och ett halvt år.

Vill ni se alla inlägg i denna serien? Följ länken:

/category/koldioxid/

Anubias

Jag har besökt Anubias som är en av världens främsta när det kommer till att producera akvarieväxter och även ta fram nya arter. De har sin produktion i norra Italien. Växthusen och lagret finns i Bologna medan labbet ligger en bit därifrån.
Jag tänkte mest visa upp några bilder som fastnade i min telefon, jag har fler och bättre i kameran men eftersom jag bara har luren att kära från med mig så får de bli dessa bilder så länge.

20130722-181558.jpg
Anubias sp. Bonsai färdiga att krukas.

20130722-181545.jpg
Under filtarna i mosshuset fanns det en hel del nya och snygga arter. Enkel ligger på tillväxt och andra testas under olika förutsättningar för att ta reda på om det är en bra art att introducera akvariehobbyn.

20130722-181531.jpg
En ny art som testas ”in vitro”. Det är inte alla arter som klarar av att hålla sig fräscha på detta sättet. Snart ser vi ka ske denna arten av Nymphoides i de svenska hyllorna?

20130722-181505.jpg

Detta är ett kylrum där Linea-kopparna förvaras innan de packas och skickas till Sverige.
Temperaturen håller mellan 15 och 18 grader vilket är perfekt för att hålla växterna från att överväxa men ändå fräscha läääänge!

Linea CUP, TUBE och CARPET från anubias håller den absolut bästa kvalitén och man får växter garanterade fria från alger och andra tråkigheter.

Fler bilder från detta besöket kommer om några veckor!

Koldioxid, komponenterna Del.2 Regulator & Manometer

co2

2.Regulator & manometer

Regulatorn, även kallad reduceringsventilen är den komponenten som ska hjälpa dig att ändra det höga primärtrycket i tuben på 60 bar till ett mer hanterbart sekundärtryck på ca 1,5-2,5 bar.

De finns i en mängd olika utföranden och kan se olika ut. Men de har alla samma syfte.

IMG_0300

Så här ser en av mina regulatorer ut. Google bildsök visar flera olika utföranden.

På regulatorn hittar man (inte alltid) en liten klocka eller två. Dessa kallar man för manometers. Har man en manometer så visar den det primära trycket, det i tuben. Har man en till manometer så visar denna det sekundära trycket. Eftersom koldioxiden är i flytande form under högt tryck, hålls det primära trycket till 60 bar hela tiden. Först när koldioxiden i flytande form är slut och tuben är fylld med bara gassubstans minskar trycket och du märker skillnad på manometern. Då är det oftast bara ett par dagar kvar innan tuben är helt slut och det är dags för fyllnad. Detta säger att denna manometer inte är så nödvändig om du inte kollar den varje dag.

Den andra manometern visar sekundärt tryck, eller arbetstryck som det också kallas. En del regulatorer har en kran där man kan justera detta tryck, då är det bra med denna manometer. Andra regulatorer är fast inställda på ett bra arbetstryck och saknar då oftast denna manometer. Den är då ganska värdelös, om man ändå inte kan justera trycket.

Vilken regulator som är bäst är svårt att säga. Jag föredrar de med färdigjusterat sekundärtryck, då det är enklast. Men igentligen så spelar det inte så stor roll.

 

Vill ni se alla inlägg i denna serien? Följ länken:

/category/koldioxid/

Förbered ditt akvarium inför semestern!

Nu är det semestertider, en kritisk period för ditt akvarium!

Många lämnar över ansvaret för akvariet till någon släkting eller granne, för att komma hem till en katastrof.

Men det behöver inte vara så farligt. Följ dessa råd så är ditt akvarium rent och snyggt även när du kommer hem från semestern.

Detta gäller inte om ni är borta över en helg, eller till och med en vecka. Utan detta är om ni kommer att vara borta längre än 7 dagar. Är ni borta kortare så är det ingen ide att göra nått särskilt, fiskarna klarar sig utan mat ett par dagar eller en vecka.

1. Förbered akvariet genom att göra ett ganska stort vattenbyte innan du åker. Se till att använda vattenberedning och växtnäring. Dosera inte mer än du brukar för att ”det ska räcka längre”. Det leder bara till algproblem.

20130718-180057.jpg

2. Ansa ur växterna lagom mycket. Det är bra att ha en ganska stor växtmassa, och det kanske inte gör så mycket att det är lite övervuxet när du kommer hem. Har du dåligt med växter i karet så rekommenderar jag att ni köper ett gäng krukor med snabbväxande plantor och planterar innan ni åker.

3. Mat! Detta är det mest kritiska. Som sagt så klarar sig de flesta fiskar sig bra utan långtidsfoder och foderautomater en ganska lång tid. En vecka är inga problem. Om man inte har någon eller något som ger fiskarna mat så kan man göda upp dem lite extra innan. Det gör du enklast genom att mata flera gånger ett par dagar innan ni åker. Använd ett bra foder med mycket proteiner. Jag föredrar Dr. Bassleer. Det är helt enkelt bäst!. Häll inte i mer mat vid varje tillfälle, utan samma mängd fast fler gånger.

Ett annat sätt är att be en bekant att mata. Är denna personen inte van vid akvarium kommer de bergis att mata för mycket. De är rädda att fiskarna ska få för lite mat, och så häller de på lite extra. Bad idea!.

Ska du låta någon annan mata så rekommenderar jag att ni köper en pillerask och doserar foder för varje dag. Glöm inte att gömma foderburken! =) Tro mig, de kommer att ge mer mat än de ska!

En annan metod är att använda sig av en foderautomat. Det finns åtskilliga modeller från olika tillverkare. En del är bättre och en del sämre. Jag tycker att Eheim´s är de som fungerar bäst, och är mest pålitliga.

Se till att foderautomaten matar lagom mycket, helst lite mindre än du brukar och att batterierna är fräscha etc. Jag brukar alltid sätta dit mina automater ett par dagar innan jag åker så att jag ser att de fungerar som de ska.

20130718-180134.jpg

 

En EHEIM ”Twin” foderautomat och EHEIMs Liquid dosage. Bra grejjer!

4. Näring. Om du har ett vanligt sällskapsakvarium så kan du hoppa över denna punkt. Men om du har ett Hi-Tech, växtakvarium så är detta lika viktigt som något av de andra punkterna. Det är alltid svårt att dosera näring inför semester, och ganska klurigt med autogödare också. Mitt bästa tips är nog ändå att dosera upp en veckodos och se till att någon kan komma och hälla det i karet.

Själv kör jag på en mycket enkel doseringsautomat som fungerar som foderautomaterna. Den ger långt ifrån den mängd näring jag häller i i vanliga fall, men den håller ändå ställningarna i burken i upp till två veckor. De är fyllda med Tropicas växtnäring, både premium och specialised.

5. Ljus. Samma här, har du ett vanligt kar kan du låta det tuffa på som vanligt. Har du en växtburk med mycket ljus så skulle jag rekommendera att minska antalet ljustimmar lite och ev. minska mängden ljus också.

 

Det var nog alles tror jag. Nu drar jag till Italien där jag bland annat ska träffa Domenico och Mauritzio som är ägare av Växtproducenterna bakom Linea CUP,. Anubias!. Jag lovar att det kommer lite bilder från det besöket!

 

Lite fler bilder från mina förberedelser idag:

IMG_0286

Ferrei/Weeping-mossan har växt på bra och satt sig rejält på roten. Jag har ansat den hårt minst 5-6 gånger ända sen den var nyplanterad. Genom att klippa minsta lilla skott som pekar utåt lär den sig att ”krypa” längst med roten.

IMG_0287

 

Koldioxid, Komponenterna 1. Tub

co2

1.Tub

Tuben är en tryckbehållare som man använder för att förvara koldioxiden i. Det finns lite olika varianter på tuber och även anslutningar. Riktigt små tuber är oftast av engångsmodell och kastas när man använt gasen i den. De som går att fylla har en standardanslutning som kallas för din 477.

Den vanligaste funderingen kring tuben är vilken storlek man ska satsa på. Det spelar inte direkt någon roll. Utan desto större tub, desto längre räcker den ungefär som en bensintank i bilen. Men det finns naturligtvis lite riktlinjer att gå efter för att man ska slippa åka och fylla var och varannan dag.

Som ni vid detta laget vet (om ni läste mina tidigare inlägg i denna serien på den ”gamla” bloggen) så finns det många olika faktorer som spelar in på hur mycket koldioxid som går åt och det är svårt att ge en exakt siffra på förbrukningen.

Baserat på denna tabell (där flera akvarister i Sverige samlat information om co2-förbrukningen i sina akvarier) så ligger förbrukningen av koldioxid i ett akvarium på 11,8g/100l vatten och dag.

Det innebär att en tub med 1kg koldioxid räcker till ett 100 liters akvarium i ca 85 dagar om man tillför koldioxid i 8 timmar varje dag. Detta är ju bara en uppskattning, men jag tror att den stämmer ganska bra. Jag har själv en 10kg tub till 2 st 96 litersburkar, den räcker ungefär i 14-16 månader (420-480 dagar).

Det är alltid bra att skaffa så stor tub som man får plats med. Det är nämligen inte så mycket dyrare att fylla på en stor tub mot en liten, man kan säga att det är själva servicen och hanteringen som är det kostsamma, inte gasen. För att ge ett enkelt tips så skulle jag säga att man minst ska ha 1kg co2 per 100L akvarium, men ännu hellre 2 eller 3kg per 100L akvarium.

tub

Hur funkar det då?

Jo, i tuben övergår koldioxiden från gasform till flytande form på grund av det höga trycket och det ryms på så vis en hel del koldioxid i det ganska begränsade utrymmet. Tillskillnad från Co2-brandsläckare saknar tuben till akvarium ett sk stigarrör. Stigarröret gör att tuben töms från botten där den flytande formen av koldioxid finns vilket är till fördel om man ska släcka bränder.

Tuben till akvariet saknar alltså detta stigarrör och koldioxiden mynnar alltså i gasform så länge man inte vänder på tuben (OBS! Gör INTE detta, stor risk för köldskador).

Tuber som går att fylla på har en kran längst upp på halsen. Denna kran är en huvudkran som antingen ska vara helt öppen (endast när du har en regulator kopplad på anslutningen) eller helt stängd. Du ska alltså inte justera nått flöde med denna.

När du väl köpt din tub så kräver den inte mer underhåll än att den ska fyllas vid behov samt provtryckas var tionde år. Alla godkända tuber har ett datum instämplat i sig när de senast provtrycktes. Tio efter detta datum måste de tryckas om. Det kan du göra på samma ställe som du fyller din tub. Kolla med din lokala brandservicetjänst.

Nästa inlägg i denna serien kommer att handla om Regulatorn.

Vill ni se alla inlägg i denna serien? Följ länken:

/category/koldioxid/

Lek på gång?

Your browser does not support the video tag
Det känns som att fjärilscikliderna har nått skumt på gång i buskarna.
De gillade inte alls att jag var där med min tandborste för att putsa stenarna.
Nu är det i alla fall semesterfint i Fikarumsburken på jobbet. Får se om det håller sig i fyra veckor 🙂