LED-armaturer från TMC i närmaste burken och klassiska, fantastiska, bästa Philips Aquarelle T8 i den bortre.
Nu har vi kommit in på en viktig bit vad det gäller växter och alger. Jag kommer i detta inlägg förklara grunderna och de viktigaste sakerna att tänka på när det gäller val av ljus till ditt akvarium.
Detta kan bli ganska komplicerat men Jag ska försöka vara väldigt pedagogisk, jag tror att jag kan ha användning för detta inlägget i många diskussioner i forum i framtiden och vill kunna länka till det.
Det är först mycket viktigt att förstå att ljuset i akvariet är inte bara är till för att lysa upp och göra det fint. Det är är också den viktigaste biten för att växterna ska kunna driva fotosyntes och växa, och i hanteringen av alger. Det är därför av stor vikt att inte bara du trivs med ljuset utan att också växterna gör det. Det spelar ingen roll hur bra näringsnivåer du har, hur ofta du byter vatten eller vad du har för bottenmaterial om du inte har ett ljus som växterna kan ta användning av.
Bygghalogen är ett praktexempel på vad som kan anses som helt värdelös belysning till akvarium. Om man inte ska fota, då ger de ett mycket fint ljus vill jag lova.
Hur mycket ljus eller hur lång belysningstid du har är naturligtvis viktigt men viktigast är vad för slags ljus du har. Att använda en bygghalogen på 1000w över akvariet kan ju verka som en god ide till en början. Men då ljuset den ger är näst intill oanvändbart för växterna är det inte ett bra alternativ alls. Mycket och dåligt ljus är absolut den sämsta kombinationen. Då är det mycket bättre att ha lite mindre ljus, men en bra ljuskälla.
Tänk också på att det är ljuset som styr mängden näring och CO2 som ska doseras. Ju mer ljus, desto mer av de andra också.
Ljuskällor som är avsedda för akvarium innehåller en speciell sammansättning av ljus som gynnar fotosyntesen. Till skillnad från detta är ”vanliga” ljuskällors uppgift oftast bara att lysa upp en miljö för det mänskliga ögat med så låg strömförbrukning som möjligt. Det är alltså inte alls säkert att växterna trivs bara för att det ser ut som en stark och bra ljuskälla i dina ögon.
Det är också delvis detta som gör att ett lysrör i akvarieaffären kostar mer än ”vanligt” lysrör på ex. en byggmarknad.
PUR- Utan att gå för djupt på detta vill vi ändå nämna värdet PUR (Photosynthetically Usable Radiation). PUR talar om hur bra växten kan tillgodogöra sig ljuset och är därmed en viktig bokstavskombination när det gäller växter och ljus. Man kan på ett enkelt sätt säga att det mäter fotosyntes. Ljus avsett för akvarium har generellt ett högre PUR-värde än ”vanliga” ljuskällor. Men det är också just den delen av ljuset som brinner slut först i exempelvis ett lysrör. PUR-värdet minskar alltså med tiden. Det betyder att ljuskällan kan räknas som förbrukat till akvariet även om det fortfarande lyser. Detta är många oftast omedvetna om och gamla lysrör är ofta en vanlig orsak till att alger tar över. Se till att följa rekommendationerna för hur ofta man ska byta ljuskälla och se till att även glimtändaren byts om det är en armatur som har sådana. Man kan enkelt hålla reda på när de byttes senast genom att märka dem med datum då de byttes ut.
Många lysrör levereras med små klisterlappar som man kan använda för att komma ihåg när man bytte röret. Gör de inte det så går det ju lika bra att skriva med märkpenna på röret, eller sätta en liten tejp vid sidan om.
Vanliga lysrör till exempel skall bytas ut efter ca ett år, då har den gasen som ger det ”bra” ljuset brunnit slut. De så kallade Tri-fosfor rören håller något längre (Aquarelle, Sylvania mm). T5 rör håller ca den dubbla tiden jämfört med de vanliga T8 rören. Kompaktlysrör och energisparlampor ska också bytas med ca 1-2 års intervall. LED-belysningar anger oftast hur många brinntimmar de har. Metallhalogenlampor brukar man räkna med att de räcker ca 2 år till sötvattensakvarium
Kelvin hit, lumens dit, PUR, PAR, LUX osv. Ljusfrågan går snabbt in i en teknisk diskussion om olika värden som kan visa sig vara sämre eller bättre. Väldigt ofta när det snackas om dessa siffror brukar ”folk” tro att de är duktigare än vad de i verkligheten är. Att droppa tusendelar hit å dit tyder inte på något annat än att man vill framstå som kunnig. Sanningen är att även jag har dålig koll på de olika värdena och vad de gör för skillnad. Men jag kan säga att det är stört omöjligt att säga att en ljuskälla är bra eller dålig bara utifrån vissa siffror. Lyssna därför på de som provat olika ljuskällor och kan tala om vad som faktiskt fungerade mer än de som säger att du ska ha 6000 kelvin.
Mycket snack och liten… Kör på det som folk vet funkar istället för att kolla efter ett speciellt Kelvin, lumen eller annat. Här en av mina första armaturer. Först var det ett lysrör, sen två, sen fyra, slutligen fullt och åtta!
Färgtemperatur
Med detta sagt så ska jag ändå ta upp begreppet Kelvin som ofta kommer på tal när man snackar akvarieljus och kan vara bra att förstå.
Färgtemperaturen mäts i en enhet som heter Kelvin (K). En het sommardag levererar solen ca 6.000K och det kallar vi i vardagsord för kallvitt. Lägre Kelvin ger en mer varmare ton och högre Kelvin en kallare. Notera att detta inte anger vilken färg ljuset är, utan vilken färgtemperatur. Det innebär visserligen att ljus med riktigt högt kelvin är blå och lägre åt det gulare hållet. Men det betyder inte att två olika ljuskällor med samma kelvin ger samma färg. För ett växtakvarium rekommenderas ofta en belysning kring 6.000K men många föredrar mellan 8.000 och 10.000K. Allt över 10.000K blir väldigt blått och används främst till saltvatten.
(De två sista siffrorna på lysrörets beteckning talar om kelvin. T.ex. så innebär beteckningen TLD 15W/890 på ett lysrör att det är på 9.000K och den första siffran säger att röret har en färgåtergivning som är minst 80 Ra. Ra är en skala från 0-100 som anger färgåtergivningen på röret. 100 = perfekt färgåtergivning, 80 = bra, under 80 = mindre bra.)
Växterna klarar maximalt av att driva fotosyntes i ca 12 timmar. Därför bör aldrig belysningstiden överstiga 12 timmar då detta bara gynnar algerna.
Algerna däremot har nämligen förmågan att ta tillvara på ljuset dygnet runt om det finns möjligheter till det. Växterna är till skillnad från sina ”släktingar” algerna också ganska kräsna. Detta gäller även för ljuset och växterna behöver ett bra starkt ljus för att kunna kicka igång sin fotosyntes.
Läs mer om alger HÄR!
Man ska därför aldrig kompensera ljuskvalitet med kvantitet, då kommer garanterat algproblem som ett ”brev på posten”.
För att kunna kontrollera ljustiden rekommenderas en timer. Då vet man med säkerhet att akvariet får ljus samma tid varje dag. En halvtimma för mycket kan vara den tiden som får ”bägaren att rinna över” och det lilla som skiljer ett algfritt akvarium från algblomning.
Det är lagom att börja med ca 10 timmars belysning till ett vanligt akvarium och ett växtakvarium med mycket ljus något kortare, säg 8 timmar. Sen kan man lätt justera tiden om man ser att det inte dyker upp onormalt med alger.
Det är bättre med ett svagare, bättre ljus än ett starkt dåligt ljus. Och det är samtidigt bättre med ett starkt ljus en kortare tid än ett svagt ljus en längre tid. Men allra bäst med ett bra ljus, lagom starkt en lagom lång tid!
Nästa gång ska jag ta lite mer om de olika ljuskällorna som finns.
