Veckans växt, Hygrophila difformis

Det är dags att ta plats för en riktigt lätt, glad och krispigt grön växt.

Latinskt namn: Hygrophila difformis
Handelsnamn/synonym: Vattenwistaria
Ursprung: Asien
Grupp: Stängelväxter
Ljuskrav: Medel
Co2krav: Låg
Känslighet: Mycket låg

Hygrophila difformis är en mycket fin och lättskött växt som funnits i hobbyn länge. Den kommer från södra och sydöstra Asien där den växer vilt i alla fuktiga områden, både på land och i vattnet. Den används av lokalbefolkningen som medicin.
Det är inte många växter som är så lätta som H.difformis. Den gnäller inte i de flesta akvarium utan växer på ganska bra och fort även under sämre förhållanden. Den klarar sig under lite mindre ljus men blir mycket snyggare om den får lite mer än normalt. Har man mycket ljus och dessutom co2-tillförsel så blir den inte bara mycket vacker, den växer också väldigt fort och kan bli enorm.
Dessa egenskaper gör att den är mycket lämplig att ha i nystartade akvarium. Den suger enormt mycket näring och håller ammonium och nitratnivåerna nere. Man bör, som med alla växter tillsätta en mikronäring. Den får snabbt bleka bladtoppar när den inte får nog med järn och andra mikroämnen. Den är därför en ganska bra indikator på om näringen tar slut i ett växtakvarium.
Förökningen är lätt som med de flesta andra stängelväxter. Det är bara att klippa av stammen och plantera ner det du klippt av. Den nya plantan får snabbt nya rötter och börjar växa. Den gamla plantan får nya toppar där du kapat den och kan också skjuta stänglar längst med botten med nya plantor på.
H.difformis kan du ansa hårt. Det är bara att plöja av den rätt av där du önskar, några dagar senare har den återhämtat sig och har fått nya fina toppar.
Hygrophilia difformis ser väldigt annorlunda ut emersed (ovanlandsform) mot submerged (undervattensform) och kan nog lura många att det är en helt annan art då den ofta kan ha ovanvattenformen i krukan i butiken. (Läs mer om detta och hur växterna odlas här:http://blogg.djurmagazinet.se/forsta-vaxterna-sa-odlas-vax…/). Ovanvattensformen har håriga blad som inte är splittade alls utan bara lätt tandade i ändarna som ett björklöv ungefär. Den har en slappare mer krypande växtform och bildar blå-lila blommor vid bladvecken. Ovanvattenformen har även en mycket stark doft som undervattensformen saknar. När den kommit ner i akvariet kommer de nya bladen att vara flikiga och de gamla bladen att dö bort.
Då H.difformis blir mycket stor är den kanske lämpligast till större akvarium. Det är en mycket vacker och trevlig växt som ger stor kontrast till andra växter i och med sina annorlunda formade blad.

Google bildsök: http://bit.ly/1HDhVnW
Länk till Tropica: http://bit.ly/1ORQEx0

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

_MG_5638 _MG_5646

Submerged (undervattensform) till vänster och emerged (övanvattensform) till höger.

Submerged (undervattensform) till vänster och emerged (övanvattensform) till höger.

H.difformis länst till vänster, bak.

H.difformis länst till vänster, bak.

H.difformis strax höger om centrum.

H.difformis strax höger om centrum.

How to… träd!

FO_syrah

Felipe Oliveira´s Syrah 2009

Det blir allt vanligare med aquascapes av ”diorama-style”. Med det kommer det även tankar kring hus, vägar och inte minst träd till akvarium.

Det går inte att ta upp detta ämnet utan att nämna Felipe ’The Tree Man’ Oliveira och hans ”Syrah”. Det var en av de tidigare scapsen med ett träd som fick mycket uppmärksamhet och fortfarande en av de bästa enligt mig. Det blev lite av en milstolpe. Mer av Felipe och hans verk hittar ni på hans hemsida: http://faao.blogspot.se/

Felipe Oliveira och jag under Interzoo 2014.

Felipe Oliveira och jag under Interzoo 2014.

Så, hur gör man då?

Först och främst så hänger det ganska mycket på roten man utgår från. Det viktigaste är stammen och att den har en fin form. Kronan är ganska enkel att bygga på och forma sedan med hjälp av pinnar, det täcks ju ändå med mossa så det är inte så noga att det blir skitsnyggt under. Så lägg 99% av er fokus på att hitta en bra rot och att forma kronan till ett bra skelett så att ni har en bra grund att bygga på.

IMG_4502

Jag hade en rot som vi fått på prov från Asien någonstans. De är superfina, men blir väldigt dyra då de är väldigt ömtåliga och måste packas för sig i frigolit och kartong. Det blir väldigt skrymmande och på så vis kostsamma.

Hur som, du behöver förutom världens bästa rot en sax, fiskelina eller sytråd av den tåligare modellen, mossa av valfri sort och ett rör av något slag. Har man inget annat så duger höljet till en bläckpenna perfekt.

Sen kommer ”tricket”! Trä tråden genom röret (pennan) och bind det i ena änden av kronan. Håll i röret och ”bromsa” linan med lillfingret medan du lindar fast mossa på de tunna grenarna. Röret gör att du kommer åt mellan alla grenar på ett smidigt sätt. Ett tunt lager mossa räcker och det behöver inte täcka överallt. Det kan vara bra att stanna upp och knyta linan med jämna mellanrum. Binder man hela kronan och räkar klippa av snöret någonstans så repar den kanske upp sig.

 

När mitt träd var färdigbundet fick det stå på växtavdelningen på jobbet. Genom att ha det emersed i början kan mossan buska till sig rejält och växa fast innan man sätter ner det i akvariet. Det är naturligtvis inget måste att göra på detta viset.
Sen kommer vi till det sorgliga i denna historien. Mitt träd var lite för stort för det karet det var tänkt till, så det blev ståendes på jobbet en längre tid. Tillslut behövde vi inredning till ett nytt nanopaket som skulle fotas och visas upp. Perfekt med trädet till det, men sen glömdes det bort och det blev sämre och sämre…
Så jag har ingen ”Final shot” på mitt träd i en scpape tyvärr. Men jag har kvar roten, så den kommer säkert till användning igen =).

Lycka till!

 

Lite bilder från senaste scapen.

Nu har det gått en vecka sedan jag startade upp den vänstra tvillingburken på nytt.
Det vanliga som händer första veckan har även hänt denna gången. Crypton har smält lite, Marsilean har gett upp de gamla bladen för nya friska, Rötterna har slemmat ner och det är lite allmänt bösigt i karet.
Man ska alltid vänta ett tag med fiskar så att filtret och vattnet mognar. Jag har fördelen med att ha ett annat akvarium att ta vatten från för att påskynda processen. Jag använde även denna gången ett bakteriepulver från JBL. (Läs mer här)
Jag har kört utan näring och med halva ljusstyrkan under veckan. Men nu är det dags att köra på för fullt.
Här kommer lite bilder som får representera den första veckan i ett nystartat akvarium!

Veckans växt, Nympaea lotus ’Red’

Denna veckan ska jag berätta lite om en riktig skönhet. En riktig gigant med röda stora blad och vit blomma.

Latinskt namn: Nymphaea lotus ’Red’
Handelsnamn/synonym: Röd tigerlotus
Ursprung: Afrika
Grupp: Rosettväxt med knöl
Ljuskrav: Lågt
Co2krav: Lågt
Känslighet: Låg

Nympaea lotus ’Red’ eller Nympaea zenkeri ’Red’ som den tidigare hetat finner man i naturen kring ekvatorn på den västra sidan av Afrikas kust. Den växer i stilla vattendrag och dammar.
Den finns flera sorters Näckrosor inom hobbyn men detta är den absolut populäraste tillsammans med sitt ”syskon” Nympaea lotus ’Green’ som är av samma art, bara annan färg. Det är en rosettväxt med knöl. Knölen är brun och rund, ca 1-8 cm stor. Växten i sig kan bli riktigt stor om det finns utrymme och näring och kan ta över hela akvariet om den släpps fri. Som ni kanske förstår så är den därför bäst lämpad till större akvarium. Men det går även att ha den i mindre kar om man håller efter den och ansar den flitigt hela tiden.
Näckrosor är kanske mest kända för sina flytblad men i många fall i akvarium så vill man undvika dessa då de skuggar en hel del. Och genom att klippa av de bladen som sticker mot ytan behåller man kransen nertill och förhindrar även att växten blir okontrollerbart stor. Nackdelen med att göra detta är att den inte kommer att blomma. Då krävs nämligen att flytbladen behålls, och bäst är också om man har ett öppet akvarium så att det finns utrymme för blomman. Blomman blir vit och doftar mycket gott. Den slår ut på kvällen och fäller ihop sig under dagen. Har man fått den att blomma en gång kommer det oftast flera blommor allt eftersom och avläser varandra. Man kan också begränsa dess storlek något genom att plantera den i en kruka eller skål under substratet, när inte rötterna kan sträcka ut mer så stannar växten i storlek och den blir bättre anpassad till mindre akvarium. Man kan självklart också beskära rötterna för att uppnå samma sak.
Bladen som hålls under ytan blir rosaröda till mörkare läderröd med mörkare fläckar. Det finns många olika nyanser på den och färgen påverkas av vattenkvalitet och näring. Lotusen gillar att få näring via rötterna och därför är det bra att sticka ner lite näring kring fötterna på den. Den fungerar även med näring i endast vattenkolumnen då den näringen också hittar ner i botten. Den kräver inte särskilt mycket ljus eller co2 men det är fördel med detta. Speciellt om man vill hålla kvar bottenkransen och vill att den ska vara tät och kraftig.
Vill man föröka lotusen kan man göra detta genom att dela på knölen. Det gör man bäst när det kommit flera växter från samma knöl. Ibland bildar den egna små plantor med egna knölar kring moderplantan och då är det enkelt att skära loss dem och plantera ner dem på önskat ställe.
Alla näckrosor är solitärväxter som tar stor uppmärksamhet från det övriga i akvariet. De passar bäst i de mellersta regionerna där den har plats åt alla håll att växa.
Många upplever perioder då Nympaea stannar upp i växten och kanske dör ner helt. Det är en så kallad viloperiod som man kan skynda på genom att lägga knölen i en påse med blött toalettpapper i kylen i ett par veckor. Den tror då att det är vinter och kommer med glädje sätta nya blad när den kommer ner i akvariet igen. Låter man den bara sitta så kommer den också på nytt, men det kan dröja länge innan den bestämmer sig att vakna.

Som ni ser så börjar det tryta lite med bilder på växterna till veckans växt. Har ni växten som beskrivs så får ni gärna lägga in en bild på den i kommentarerna.

Google bildsök: http://bit.ly/1FY4by2

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

 

jeuf0034 jeuf0080 jeuf0038

Förstå växterna – Så odlas växterna

Jag har ganska nyligen skrivit om detta men då det är en vanlig orsak till missuppfattningar kring växterna så tycker jag det är viktigt att ta med i denna serie.
Här har ni det tidigare inlägget i samma ämne.

Många av växterna vi har i akvariet lever i naturen i områden som tidvis är torrlagda och tidvis är blöta/dränkta. Under den torra perioden får växterna tillgång till mer ljus och kan därför samla på sig mer näring genom ökad fotosyntes. Den sparar då massor av näring som den får användning för senare när vattennivån stigit och har då bättrat på sina förutsättningar för att klara omställningen till ett att leva i vatten (submersed).

IMG_6494

Nyplanterade växter i kruka och stenull.

 

Det är en av anledningarna till att producenterna odlar växterna ovan vattnet (emersed). Växten får då bra förutsättningar och är lätta att anpassa sig till vattnet i akvariet. Växten har lättare att anpassa sig från emersed form till submersed form än från en vattenkvalitet till en annan. Naturligtvis är detta beroende på hur stora differenser det är mellan de olika vattenvärdena men från emersed form spelar det mindre roll vad vattnet har för parametrar. Det är därför ett säkrare kort.

IMG_0478

Uppvuxna Echinodorus klara för leverans.

Omställning hanterar växterna på olika sätt. Vissa dör ner helt för att starta om igen från början och andra utvecklar nya bladformer som är anpassade för undervattensmiljön. Dessa blad kan skilja sig ganska mycket från varandra och det är inte ovanligt att akvarister ifrågasätter om det verkligen är rätt växtart de köpt. Väl hemma i akvariet så utvecklar växten nya blad som ser ut som förväntat.

Växten ser alltså inte alltid ut som man tror vid inköpet. Sorter som t.ex. Hygrophila difformis och Rotala-arter har ett så annorlunda utseende att man kan tro att det är en annan art. Under ytan utvecklar de sedan nya blad som visar det riktiga ”ansiktet”.

 

 

In Vitro

Det blir allt vanligare att producenter av akvarieväxter odlar upp plantor i förslutna glasburkar med en sorts näringsgele i. Ett skott tas från en moderplanta med optimala gener för att sedan rengöras och hackas ner i småbitar. Bitarna fördelas ut i sterila glasburkar som försluts. På detta sätt kommer de yngre plantorna aldrig i kontakt med svamp, ohyra och liknande och får etablera sig ostört. De får under en tid växa till sig med perfekta närings- och ljusförhållanden innan de återigen delas upp och planteras i krukor med stenull för att få växa till sig i ett ”vanligt” växthus.

IMG_6299

In Vitro-växter som väntar på att skeppas ut i världen.

 

Numera kan man som konsument köpa växter direkt från burken (t.ex. italienska Anubias och Tropicas serie 1-2-grow). Den största fördelen med detta är att växterna står sig väldigt länge i burken, förutsatt att den är försluten. Vilket gör att butikerna har lättare att hålla ett brett sortiment på ovanligare och svårare arter som annars kan vara problematiskt på grund av kraven från plantan. De blir lätta för butiken att hålla rena och snygga och det är ett lätt sätt att enkelt sälja dem på. In Vitro-växterna kan verka något dyrare än vanliga krukor men i utbyte får man en större portion. En burk från Anubias innehåller oftast minst den dubbla mängden stänglar eller skott. Plantan är också helt pest och snigelfri samt laddad med energi och växtkraft vilket gör anpassningen till den nya miljön enklare och processen mycket snabbare.

Numera är In Vitro det självklara valet för både Aquascapers och Växtakvarister som föredrar kvalitet och ”rena” arter och man hittar ett brett urval av arter på den svenska marknaden. Det är inte alla butiker som väljer att ha dessa i lager, men nästan alla butiker kan ta hem dem på beställning om ni frågar.

Vill du läsa mer om växter? Följ länken nedan för att se alla (publicerade) inlägg i denna artikelserien.

http://blogg.djurmagazinet.se/category/forsta-vaxterna/

 

Veckans växt Cryptocoryne crispatula var. balansae

Det är vanligt att man försöker kombinera växter med olika form på bladen för att skapa kontrast och omväxling i akvariet. Veckans växt denna vecka skapar långa lodräta linjer som bryter av mot det mesta.

Latinskt namn: Cryptocoryne crispatula var. balansae
Handelsnamn/synonym: Inget vad jag vet
Ursprung: Asien, främst Thailand
Grupp: Rosettväxt med rotstock
Ljuskrav: Låg
Co2krav: Låg
Känslighet: Låg

Cryptocoryne crispatula var. Balansae (jag kommer att kalla den C.balansae i fortsättningen) växer i vattendrag som ringlar sig ned från bergen. Man hittar den på flera ställen i östra Asien men främst förekommer den i Thailand. Vattendragen har mycket hårt vatten då den rinner längst med ”Limestonen” som är en mycket kalkrik sten. Därför är den lämplig i kar med afrikanska ciklider etc. som föredrar ett ganska hårt vatten. Men den funkar den dock även i mjukare vatten.
C.balansae har funnits i hobbyn länge och använts flitigt. Främst för dess mycket låga krav, men också på grund av att den är mycket vacker.
Den har långa smala blad. 50cm + långa och mellan ca 1-2cm breda. Bladen är mörkt gröna till kopparbruna med en hamrad look. Stänglarna är allt mellan ett par centimeter till ett par decimeter och gröna till lätt röda i färgen. Alla bladen kommer från plantans centrum likt en bukett vilket man kallar för Rosettväxt (samma som Echinodorus etc).
Då den blir så pass stor så är det passande att ha den i stora akvarium. I mindre burkar så lägger sig bladen längst med ytan, vilket iof kan vara dekorativt. Man kan aldrig bara klippa av den på längden utan måste ansa av hela bladet. Det går därför inte styra hur hög växten ska bli. Den skjuter utlöpare under substratet och kan få nya plantor ganska långt från moderplantan. Dessa kan man klippa av och plantera ner bredvid moderplantan eller på annan önskad plats.
Som alla Cryptocoryne så är C.balansae känslig för stora förändringar i vattenkvaliteten. När man flyttar den från ett kar till ett annat så smälter bladen lätt ner och dör. Dock kommer det snabbt nya blad igen, så släng inte växten om detta händer.
Det kan också ske vid vattenbyte om temperaturskillnaden är stor, eller om koldioxiden tar slut eller vid medicinering av fiskarna etc. Det är det man brukar kalla för Cryptosjukan.
Mindre/yngre plantor klarar omställningen bättre än äldre/större plantor och därför är det bättre att köpa de minsta exemplaren man kan hitta.
C.balansae är en lätt växt. Den trivs bra i både mycket och lite ljus. Har inte stora krav på näring eller koldioxid. Men självklart så växer den snabbare om omständigheterna är bättre. Man brukade säga att den tyckte bäst om att få näringen bara från botten men detta har bevisats felaktigt. Den klarar sig lika fint på näring i vattenkolumnen och behöver inte någon kompletterande näring via botten. Får den näringsbrister brukar det vanligtvis vara brist på Kalcium och det ser man då bladen först förlorar sitt hamrade utseende och sedan får skruvade blad.
Använd denna växt som solitärväxt mitt bland lägre plantor eller som en bakgrundsväxt som får dölja bakrutan eller tekniken i akvariet.
Jag tycker att den är snygg tillsammans med andra växter som också har hamrade blad, ex. C.usteriana, C.wendtii ’Tropica’ och Microsorum sp. phillipine. Tillsammans så binder de ihop akvariet och man får en enhetlig look som är snygg.
C.balansae kan då och då vara lite svår att få tag på. Just nu så är det en sådan tid. Jag har inte haft den inne på jobbet många gånger de senaste 2 åren.
Men den finns där ute. Bara att leta Smiley smile

(Jag har denna veckan vägt upp kvalitet med kvantitet vad det gäller bilderna. Det var längesedan jag hade denna växten, de digitalkameror som fanns då var inte så vassa. I kombination med att jag inte visste vad jag höll på med så blev resultatet därefter!)

Google bildsök: http://bit.ly/1IUn9Zl

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Förstå växterna – Mossor

Mossor är något som funnits inom hobbyn sen länge men som blommat upp något de senaste åren. Främst beror detta på nanotrenden som gör att betraktaren ser på akvariet med andra ögon och upptäcker små strukturer mm, som i ett stort akvarium är svårt att se. Mossorna har tidigare uppfattats som att alla är samma sort, en stor grön blob. Den vanligaste mossan vi använder kallas för Javamossa. Javamossa är egentligen bara Taxiphyllum barberi, men jag och andra brukar ofta använda Javamossa som ett samlingsnamn på flera arter inom familjerna Taxiphyllum och Vesicularia.  Arter som är ganska lika varandra. Att använda räkor tillsammans med mossor är ofta ett vinnande koncept. I mossan hittar räkorna små djur och partiklar som ger dem föda och i gengäld putsar räkorna mossan så att den håller sig vacker.

Mossa bunden på små lavastenar redo att "planteras".

Mossa bunden på små lavastenar redo att ”planteras”.

Javamossorna är ganska tacksamma då de inte har några stora krav på varken ljus eller näring. Det går att skapa fantastiska miljöer med hjälp av javamossa bunden på rötter och stenar samt lite tålamod. Genom att ansa mossan med jämna mellanrum håller den sig tät och fin. Låter man den växa fritt så lossnar den efter ett tag och blir till den där blobben igen. De flesta sorter Javamossa växer fast på underlaget ganska snabbt och kan därför med fördel bindas mot en sten eller rot. De kan se lite olika ut i olika akvarium beroende på hur de ansas, vattenvärden och skötsel.

Vesicularia ferriei

Vesicularia ferriei

Dammlevermossa Riccia fluitans är en annan ganska vanlig mossa som egentligen är en flytande växt men som kan bindas ner med hjälp av fiskelina eller hårnät på stenar eller rötter, som då fungerar som ankare. Riccia är tillskillnad från Javamossornas mörkgröna färg krispigt ljusgrön och ger fina kontraster i akvariet. Viktigt med Riccia är att man klipper den frekvent. Får den växa sig tjock skuggar den sig själv och de delarna som är förankrade i stenen etc dör och mossan flyter upp till ytan.

Riccia fluitans

Riccia fluitans

Sötvattenstång/glasmossa, Monosolenium tenerum & Lomaropsis lineata är en annan variant av mossor som har en mörkgrön färg. Mossan är också lätt transparent och kallas därför för Glasmossa. Denna mossa sjunker och växer fast, den kan vara lite svår att sköta om då den är ganska skör och bryts lätt när man gör rent den. Annars så växer den på ganska bra, men sakta och klarar sig under sämre förhållanden. Ett perfekt val för akvariet med mindre ljus.

 

Stjärnmossa, Fissidens är en mycket populär mossa, speciellt bland räkfantaster och nanoutövare. Den växer mycket sakta och är svår att hålla fri från smuts och trådalger. Den blir efter en tid mycket dekorativ. Fissidensarterna kräver co2 och hyffsat bra ljus för att bli riktigt snygga.

Fissidens fontanus

Fissidens fontanus

Vill du läsa mer om växter? Följ länken nedan för att se alla (publicerade) inlägg i denna artikelserien.

http://blogg.djurmagazinet.se/category/forsta-vaxterna/