Det är hög tid att vi mossar till oss lite. Mossor har en fantastisk effekt på akvariet och kan ge en förtrollande och fantasilik look om man använder dem på rätt sätt. Det finns en uppsjö av olika mossor, denna vecka tillägnar jag en av mina favoriter i Vesicularia-släktet.

Latinskt namn: Vesicularia ferriei

Handelsnamn/synonym: Weeping moss

Ursprung: Asien, China, Singapore och Japan

Grupp: Mossor, Epifyt

Ljuskrav: Lågt – Högt

Co2krav: Medium

Känslighet: Låg

För ett antal år sedan var Javamossa ett begrepp som täckte upp alla arter inom Taxiphyllum och Vesicularia, de flesta visste inte att det fanns olika sorter utan trodde att det var förutsättningarna som gav mossan dess små olikheter.

Men med trenden med Nanoakvarium kom också det ökade intresset för små fiskar, räkor, pytteplantor och mossan. Man började kika in i akvariet på ett annat sätt och lät sig upptäcka olika texturer och former i de små minivärldarna. Mossorna såg ju faktiskt ganska annorlunda ut på nära håll, inte alls samma gröna blobb som vi såg i större kar.
Vesicularia ferriei, eller Weeping moss som den kallas har sitt ursprung i västra Asien. Den som många andra arter introducerades i hobbyn av Japaner, som också var först ut med det som vi idag kallar för Aquascaping och Nature aquarium.
Det kan vara olika stora skillnader på de olika arterna Vesicularia, vissa är riktigt svåra att se skillnad på medan andra är betydligt lättare att skilja åt. Weeping är en sådan sort som man lätt kan artbestämma då den växer neråt i en hängande stil likt ingen annan. Den är annars ganska lik Vesicularia montagnei (Christmas moss) men Weepings ”blad” är inte lika avsmalnande och spetsiga och har ett mer trubbigt utseende. Men sen är den som sagt mycket mer nedåtväxande än Christmas. Jag brukar dra liknelsen till träd, om man säger att Christmas moss är en björk, så ser Weeping ut som en hängbjörk.
Weeping är som de andra mossorna i Vesiculariasläktet väldigt lättskött. Den kräver inga mängder av ljus och är ganska tacksam när det kommer till näringsnivåer. Man binder den mot rötter eller stenar med fiskelina eller sytråd för att hålla den på plats mot underlaget man vill att den ska växa fast på. Det är viktigt att man inte tar ett för tjockt lager mossa, det är bättre att det är tunt, som ett nät. Då når ljuset till den mossan som är i kontakt med underlaget och den växer fast fint.
Att ansa mossan är jätteviktigt och kanske det svåraste i skötseln av den. Det tar emot att klippa den när den är som finast. Men blir den för vildvuxen så kommer den att lossna och man får starta om på ny kula.

Det som man klipper bort kan man med fördel använda igen. Bara att binda det man ansat på en ny gren så har man snart en fin växt till.

Weeping är verkligen en bra nybörjarväxt för dig som vill börja med aquascaping och forma undervattenslandskap i ditt akvarium. Den funkar lika bra i små akvarier som i större och kräver inte co2 mm, även om det gynnar tillväxten.

Se bara till att ha en liten arme med räkor som kan putsa mossan från alger och ansa den regelbundet.

Idag får man den absolut bästa mossan från In Vitro-odlingar på kopp. Då kan man vara helt säker på att mossan håller högsta kvalitet och är helt rena från andra arter.

Och, som grädde på moset så har i publicerande stund faktiskt Djurmagazinet kampanj på Linea Cup från Anubias. Ni finner Weeping och många andra mossor till specialpris nu. Besök din närmaste Djurmagazinetbutik för att ”go moss crazy” =)

Google bildsök: http://bit.ly/1v0ewua

Länk till Tropica: http://bit.ly/17CagH6

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Det är svårt att inte imponeras av bottentäckare, ni vet sådana växter som bildar en tjock och härlig matta i akvariet. Det finns flera olika arter som bildar heltäckande matta, vi har tidigare haft med bland annat Hemianthus callitrichoides, som är en riktigt mäktig bottentäckare här i Veckans växt. Men denna vecka ska vi tillägna till den mäktigaste, originalet, ja kungen av bottentäckare.

Latinskt namn: Glossostima elatinoides

Handelsnamn/synonym: Australisk tungblad

Ursprung: Australien och Nya Zeeland

Grupp: Bottentäckare

Ljuskrav: Högt

Co2krav: Medium- Högt

Känslighet: Mellan

”Glosso” som man säger i folkmun är absolut no.1 när det kommer till bottentäckare. Den har funnits i hobbyn ganska länge och har alltid varit en riktig dröm för många. Men den klassas ofta som svår, eller till och med mycket svår och det har säkert avskräckt många. Är den då så svår? Och vad är det egentligen som är svårt och inte?

I detta fall så skulle jag säga att det är ljusmängden som behövs för att hålla Glosso som är den största anledningen till att den anses svår. Den behöver minst 0,5W/L och jag skulle också säga att extra co2 är ett måste. Men har man ett High tec-akvarium med just mycket ljus och extra co2 så är den i övrigt inte så superkrävande. Visst behöver den näring, men så länge det finns lite av varje stapel så växer den på bra. Den skjuter sidoskott med utlöpare, vid varje nod kommer det ett bladpar. Bladen är små (ca 1cm långa och 0,5mm breda) och vackert droppformade (obovate). Under bra förutsättningar så håller sig växten låg, ca 3 cm men under lägre ljus så kan skotten skjuta på höjden och växten blir mer ranglig än tät. Dela upp plantan i små portioner om 1-5 bladpar och plantera ner dem i bottenmaterialet så att bara bladen tittar upp. Ju tätare du placerar skotten desto snabbare når du resultat. Detta är faktiskt ganska krävande och ett jobb som kräver en pincett. Redan efter ett par dagar kommer det komma små sidoskott som efter 4-10 veckor bildar en matta. Glosso är riktigt snabbväxande men vill man att det ska gå ännu snabbare så kan man vertikalskära mellan utlöparna. Använd en rakbladskniv och skär efter ett rutmönster genom hela mattan. Glossostigma har till skillnad från ex. HC ganska långa rötter som gör att den biter sig fast bra i bottenmaterialet. När mattan blir för tjock så bör man ändå ansa den. Det gör man bäst med en kurvad sax. Klipp bara mattan rätt av och lämna det understa skiktet av växten. Råkar du klippa lite för mycket är det ingen katastrof. Den tar sig snabbt igen. Genom att hålla efter den på höjden och längst med kanterna så kommer den aldrig att växa ”över” och du kan glädjas åt din matta en lång tid. Släpper man den fri så kan den ta över hela akvariet och det kan vara svårt att få pli på den igen. Då får man börja om från början.

Så, vill du ha en matta och sitter på ett co2-system och fett med ljus? Då är Glosso den perfekta växten för dig. Den är svår att misslyckas med och resultatet är fantastiskt.

Google bildsök: http://bit.ly/1C3S1lm

Länk till Tropica: http://bit.ly/1zrPBjn

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Det känns som att jag är inne i ett rött flow just nu. Röda växter kan verkligen lyfta ett Aquascape. Men det gäller att använda dem med eftertanke. Annars tar de lätt över. Jag har berättat om två mindre varianter av röda växter och det är dags att vi tar en större variant denna vecka.

Latinskt namn: Ludwigia glandulosa
Handelsnamn/synonym: Ej vad jag vet/ Ludwigia peruensis
Ursprung: Kultivar Nordamerika
Grupp: Stängelväxter
Ljuskrav: Medium – Högt
Co2krav: Medium
Känslighet: Låg

Ludwigia glandulosa, tidigare känd som Ludwigia peruensis/perennis hittas i det vilda i de flesta södra stater i USA. Den växer både i vattendrag under ytan och i diken och sumpmarker ovan ytan. Trots dess stora spridning så är arten idag klassad som utrotningshotad i Indiana och Maryland.
L. glandulosa är inte särskilt svår. Den gillar i och för sig mycket ljus, och blir lätt grön och tappar bladen om den inte får tillräckligt. Men det är också nästan det enda kravet. Den har väldigt låga krav på näring och så länge det finns lite Nitrat och Fosfat i vattnet så växer den på bra utan att visa brister. Till skillnad från Alternathera som är ganska lik Glandulosan så behåller denna sin intensivt röda färg även om nitratnivåerna inte hålls låga. Naturligtvis så behöver den mikroämnen också, framförallt järn. Men den är inte så kinkig med nivåerna som många andra växter är. Därför vill jag klassa den som lätt.
I akvarium med co2-tillförsel får den en tät och fin tillväxt. Den växer inte särskilt fort och vill inte sprida sig på bredden med sidoskott som andra stängelväxter. Den föredrar att sticka rakt upp. Klipp stänglarna i önskad höjd och plantera ner toppskotten igen för att föröka beståndet. Den kan med fördel låtas skjuta upp över ytan där den bildar blad med en fetare och blankare look. Den kan också med fördel användas i regnskogsterrarium och palundarium.
Plantan blir djupt röd, rosa eller läderbrun beroende på omständigheterna. När plantan acklimatiserat sig så kommer det en del ”luftrötter” mellan bladen på den nedre delen av stängeln. Detta är fullt normalt och ett tecken på att den trivs.

Plantera den i en liten grupp tillsammans med massor av gröna arter för att få en växt som verkligen hamnar i blickfånget. Men var lite försiktig, röda växter som växer här och där i akvariet kan lätt ta över och intrycket blir lite rörigt. Den gör sig bäst i mittregionerna, eller kanske längre bak i ett mindre akvarium.

Gillar man röda växter och har lätt för att få hål i bladen och bleka toppar på många av de röda arterna man provat så kan det vara ide att testa denna. Den är som sagt inte alls lika svår och resultatet blir lätt mycket imponerande.

Ludwigia glandulosa finns i de flesta butiker och ska inte vara svår att få tag på.

Google bildsök: http://bit.ly/1LA6Unt
Länk till Tropica: http://bit.ly/1EXZV38

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

VECKANS VÄXT

För inte så länge sedan så var den lilla röda Cryptocoryne petchii “Pink” veckans växt. Denna vecka så ska vi kolla lite närmare på ytterligare en liten röd godsak.

Latinskt namn: Alternanthera reineckii ’Mini’

Handelsnamn/synonym: ? Dvärg-alternanthera?

Ursprung: Kultivar (finns ej i naturen)

Grupp: Stängelväxter

Ljuskrav: Medium

Co2krav: Medium

Känslighet: Medium

Alternantheror har funnits i hobbyn länge och har varit populära växter. Det beror säkert främst på deras intensiva röda färg och relativt låga levnadskrav. Alla vet vi att röda växter kräver lite mer rent generellt än de vanliga gröna. Men Alternanthera är ändå ganska lätta jämfört med liknande arter som Rotala macranda och Myriophyllum etc.
A.reineckii ’Mini’ är alltså en framodlad variant av den vanliga A.reineckii. Denna är ganska lik originalet men växer saktare och mycket tätare än den vanliga. Detta gör den till en originell och mycket vacker röd växt för mellanpartiet. Utom A.reineckii ’Mini’ och tidigare nämnda Cryptocoryne finns det få arter att välja på om man vill ha en röd mindre planta.
A.reineckii ’Mini’ är däremot ganska ny i hobbyn och har fram tills nu bara gått att köpa ”In Vitro” på kopp från Tropica och Anubias. Men nu börjar den att dyka upp i vanlig kruka vilket också kommer att göra den mer tillgänglig på marknaden. Trots att det är en ”rookie” så får man nog säga att den är ganska vanlig. Dess mycket intensiva röda färg och fylliga växtmassa tilltalar många akvarister och gjort att dess rykte spridits fort.

Som med alla växter så gynnar co2 och starkt ljus tillväxten markant. Denna växt fungerar i vanliga akvarier också, men sällan får man samma mättade rödrosa färg och kompakta utseende utan dessa faktorer.

Det är en stängelväxt, även om bladen sitter tätt på stängeln. Det är alltså bara att klippa den när den blir för hög och plantera ner toppskotten så tar de sig igen. Den kommer inte bara att växa på höjden utan också förgrena sig med flera stänglar vid sidan om. Detta gör att den rent tekniskt skulle fungera ganska bra som bottentäckare i större akvarium. Maxhöjd är ca 10cm, men det går att hålla den lägre om man ansar flitigt.

Denna växt passar i de flesta miljöer. Tillsammans med andra röda nyanser gör den sig fint och borde vara ett måste i alla ”Danish style aquascapes”. Men även ihop med gröna växter gör den sig riktigt bra. Den blir lätt en fokuspunkt i akvariet och kommer garanterat att dra ögonen åt sig.

Så, har du ett nanoakvarium eller ett kar som är max 30-40cm högt så är det bara att testa. Har du också co2 så är det bara att köra på. Du kommer inte bli besviken. Alternanthera reineckii ’Mini’ levererar garanterat!

Google bildsök: http://bit.ly/1utQQJ3

Länk till Tropica: http://bit.ly/1GUqfjs

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:

http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Vissa av oss trivs bättre i grupp, det är skönt att ha några likasinnade att luta sig mot. Andra gillar att stå i centrum och på egna ben. Äran blir större om man slipper dela med sig.

Veckans växt är en sann solitär som spyr ut sig attityd och stolthet!

Latinskt namn: Crinum calamistratum

Handelsnamn/synonym: Krusig crinum

Ursprung: Afrika, Kamerun

Grupp: Rosettväxt, Lök

Ljuskrav: Medel

Co2krav: Medel

Känslighet: Låg

Växten Crinum calamistratum är verkligen gammal i gemet. Redan år 1948 hittades denna art i västra Kamerun och har sedan dess varit ett vackert inslag i många akvarier världen över.

Trots att det är den minsta av Crinumlökarna som vi vanligtvis ser i hobbyn så är det en relativt stor växt och passar därför bäst i större burkar.

Det är en s.k. Lökväxt vilket inte är så svårt att förstå när man ser den. Plantans ”fot” är formad lik en lök. Löken fungerar som näringsförråd åt växten. När det kommer tuffare tider har växten en reserv att ta av och gör den därför inte så känslig mot dippar i näringsinnehållet. I lökens topp sticker smala, mörkgröna, krusade blad upp likt bläckfiskarmar. Bladen kan bli allt mellan 40 och 150cm. Så ett fullvuxet exemplar är ingen liten pjäs direkt.

Jag vill inte kalla den för ljuskrävande, men den visar helt klart sin bättre sida under lite mer ljus än om den sitter i skuggan. Men den klarar sig bra i sämre ljusförhållanden också. Co2 främjar självklart tillväxten och skyndar på den annars ganska sakta växande plantan betydligt.

Plantera ner löken i sanden så att minst halva löken sticker upp. Har den långa rötter ska dessa kapas av till ca 2cm. Begraver man löken helt så kvävs den och kommer att ruttna. Trivs den bra skjuter den upp stänglar ovan vattenytan med vita, stora och vackra blommor. Börjar den blomma kommer de ganska tätt. Räkna med en ny blomma var fjärde-sjätte vecka och att blomman står öppen i ca en vecka innan den vissnar.

Efter ett tag kommer växten att utveckla små miniplantor runt om foten. När växterna fått tre-fyra blad och utvecklat rötter kan man knipsa av dem och plantera dem i substratet.

Den kan vara lite kinkig på att byta plats. Så flytta inte runt på den i onödan. Den kan då bli stressad och tappa bladen. Detsamma kan hända vid för stora förändringar i vattenparametern som vid byte av akvarium etc. När man köper Crinumen har den därför inte så långa blad. De är oftast kapade för att den ska kunna acklimatisera sig enklare. Det kan kanske se lite tråkigt ut men den rättar snabbt till sig och blir vacker.

Crinumen är verkligen en solitär som gör sig snyggast en bit från varandra där den kan sträcka ut ordentligt utan att trassla sig med andra av samma art. Den passar bra tillsammans med de flesta storbladiga och småbladiga växter (undvik andra växter med långa smala blad som Vallisneria och Cryptocoryne balansae etc.). Den kommer att synas även om du sätter den i en skog av andra plantor då den är så pass annorlunda.

Den trivs i de flesta akvarium och är som sagt inte värst känslig vad det kommer till näring eller ljus. Den fungerar även alldeles utmärkt i bräckt vatten.

Den kan vara svår att hitta under vissa perioder då och då, men just nu så finns den hemma hos odlarna. Det är bara att be din lokala butik att plocka hem den om de inte har den inne.

Den kan verka något dyr, vilket beror på att den ändå är ganska saktfärdig att odla på. Men det är värt varenda krona. Crinumlöken kommer typ aldrig dö och du kan flytta med den från kar till kar i flera år framöver.

Google bildsök: http://bit.ly/1FXA3sq

Länk till Tropica: http://bit.ly/1zdPrgC

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Det är hög tid att vi tar upp en Cryptocoryne i veckans växt. Det finns många roliga och snygga arter. Många av dem är relativt enkla och klarar sig under de flesta förutsättningar. Vi riktar in oss på en mindre röd variant.

Latinskt namn:  Cryptocoryne petchii ’Pink’

Handelsnamn/synonym: Tror inte det…

Ursprung: Kultivar (Finns ej i naturen)

Grupp: Rosettväxt, delvis bottentäckare

Ljuskrav: Låg

Co2krav: Låg

Känslighet: Medel

Cryptocoryne petchii ’Pink’ är en ganska ny växt för oss akvarister. Det finns därför inte så mycket uppgifter att hitta om den, och därför vill jag påpeka att följande text bygger mycket på min egen erfarenhet av den. Den är framodlad på den vanligare Cryptocoryne petchii eller beckettii som den också kallas som har funnits i hobbyn mycket längre. Den finns alltså inte i vilt tillstånd och kan anses som en mutant eller bastard.

Som de flesta andra Cryptos så är den ganska enkel. Den klarar sig i akvarium med ganska lite ljus men också under riktigt bra förutsättningar. I ett s.k. High tec-akvarium får den ett mycket kompakt utseende med små blad på ca 2cm som blir allt från röda till näst intill neonrosa. I akvarium med mindre ljus så får den något större blad, glesa växtstil och inte alls samma intensiva röda färg utan mer åt det gröna hållet. Se bilderna för lite olika exempel på hur den kan se ut.

Den skjuter sidoskott som alla andra Cryptos och man kan ha den som en bottentäckare om man vill. Jag föreslår då att man ändå sätter skotten ganska tätt då sidoskotten håller sig närma huvudplantan. Den bildar små buskar som sakta växer i radie snarare än sidoskott som poppar upp lite här och där.

Vid stora förändringar i vattenparametrarna och även ljus kan den smälta bort helt på bara någon dag. Detta kan ex. hända när det tar slut på co2 eller om man fyller på med för varmt/kallt vatten vid vattenbyte, eller när man byter ljuskälla. Efter ett tag kommer det dock nya blad igen, och ganska snabbt så är beståndet återställt.

Om man vill ansa den så måste man klippa bort hela blad, det går inte trimma den på höjden utan att förlora hela bladen. Knipsa bort blad som är skadade och skär vertikalt genom beståndet med brytbladskniv om man ska dela upp skotten. Vid nyplantering så klipper man av rötterna så att de bara är 1-2cm långa och man kan med fördel plocka bort de flesta äldre bladen (de yttersta i kransen) för att göra acklimatiseringen så smidig som möjligt.

Den är inte så kräsen när det kommer till näring heller. Den trivs naturligtvis extra bra om man ger den bottengödning med den funkar också i akvarier med enbart näring i vattenkolumnen. Järn är som med många röda växter viktigt om man vill få ut maximalt med färg.

Eftersom den är ganska liten så passar den utmärkt till nanoakvarium och mindre burkar, men är också riktigt snygg i större akvarium. Plantera dem i små grupper omringad av andra gröna växter eller som kontrast till en krispigt grön matta av Glossostigma, HC eller liknande.

Vad jag vet så finns den endast hos den Italienska producenten Anubias i deras In Vitro-serie Linea CUP. En sådan kopp kan verka lite kostsam men man får många energiladdade skott som räcker ganska långt. Den finns ofta hemma hos grossisterna och ska inte vara allt för svår att få tag på.

Gillar du röda växter så är denna ett måste!

Google bildsök: http://bit.ly/1wDA76R

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt

Visst är det inspirerande att titta på s.k. ”Timelaps” där rangliga växter kringlar sig upp för en trädstam, blommor som sträcker ut mot solen eller snårig grönska som sprider sig som ett täcke över sten och mark. 

Om vi skippar snabbspolningen och återgår till den normala tiden igen så kan man på vissa växter nästan se i vilken riktning de växer. Nästan som en timelaps, fast i stillbild. Veckans växt är ett praktexemplar på detta, och därför älskar jag den.

Latinskt namn: Hydrocotyle tripartita
Handelsnamn/synonym: ’Japan’ / Pennyworth / Dvärgspikblad
Ursprung: Asien
Grupp: Stängelväxt (bottentäckare)
Ljuskrav: Medel-Hög
Co2krav: Medel
Känslighet: Låg

Hydrocotyle tripartita, eller Japan som den oftast kallas (Det är ovisst om det är en egen art, eller om det faktiskt är H.tripartita, jag utgår från att det är samma när inte ens labben kan hålla isär dem. F.ö. så finns det mycket frågetecken kring om artbestämningen på denna växt då det finns många växter som är mycket lika. Ex H. Sibthorphioides, H.maritima, H.yabei, H.ramiflora etc.) är ganska ny i hobbyn. Eller ja, jag tror att den funnits ganska länge, men har varit svår att få fatt på tidigare. Som många andra nyare växter så har intresset för denna växt blommat upp rejält på grund av att Takashi Amano använt den i sina fantastiska akvariekreationer.
Hydrocotyle tripartita är inte särskilt svår. Matar man den med co2 och framförallt ljus så växer den så att det knakar. Den belönar dig gärna med läckert syresläpp eller s.k. ”champagne”. Bladen släpper syrebubblor vid stark fotosyntes. Den skjuter ut vågräta stänglar med små ljusgröna, lätt krusade blad på och bildar en tät matta. Ansar man den inte får man snabbt ett täcke som slukar allt i sin väg. Var inte rädd för att klippa den. Man kan tukta den riktigt hårt utan att du ser någon skillnad efter en vecka.
Den växer på lika bra ovan vattnet och kan därför föredras i aquaterrarium eller regnskogsterrarium. Emersed får den små vita blommor som sitter i grupp som en liten boll.
I ”vanliga” kar kan den fungera ganska bra också. Den gillar ju ljus, så det är kanske bra om det är lite bättre förutsättningar där. Den växer fint utan co2, men blir inte lika tät och växer saktare utan.
Eftersom denna växt har ett så pass aggressivt växtsätt så är den en utmärkt växt i kampen mot alger. Den fungerar både bak, fram, högt och lågt i akvariet och den går att forma på det sätt man föredrar. Släpp upp den i bakgrunden, klä in rötter med den, använd den som buskage eller bottentäckare. Kolla google-länken här nedan så får ni massor av förslag på kreativa användningsområden.
En rolig och ganska trivial information är att Hydrocotyle-arterna tidigare tillhörde Apiaceae-familjen (numera så tillhör de Araliaceae). Samma familj som bland annat Persilja, Selleri och inte minst Morot. Vad är då det roliga med det tänker ni?
Jo, när man klipper Hydrocotyle så luktar det nämligen Morot. Testa vettja, det är samma för alla Hydrocotyle-arterna.
Eftersom den är så pass lätt och förtrollande vacker så använder jag den gärna i mina akvarier. I och med de ofta förekommande bubblorna är den är en av mina favoritobjekt framför kameran. Så iväg till butiken för att köpa en kruka Hydrocotyle tripartita, och kanske även ett makroobjetiv så är du på banan.

Google bildsök: http://bit.ly/1A6KXbH
Länk till Tropica: http://bit.ly/13P4ori

Vill ni se alla ”Veckans växt”? Klicka på länken:
http://blogg.djurmagazinet.se/?s=veckans+v%C3%A4xt